Den 26 oktober 2023 arrangerade Bygdegårdarnas Riksförbund temadagen ”Hur blir civilsamhället en resurs i totalförsvaret?”. I spelaren nedan kan du se de olika programpunkterna från dagen i en spellista.
Medverkade gjorde bland annat försvarsexpert och ordförande (avd. V) i Kungliga krigsvetenskapsakademien Björn Körlof, överdirektör på MSB Camilla Asp och ordförande i Försvarsberedningen Hans Wallmark.
Här hittar du spellistan på Youtube:
youtube.com/playlist?list=PL8VyddCN-u_9CtvbgZmY4P7WQcC40SYKq&si=LdG2Hcy4i4Kt6lJe
Syftet var att få en tydlighet avseende civilsamhällesorganisationernas roller i totalförsvaret. Tydlighet krävs om alla befintliga samhällsresurser ska komma till sin rätt i händelse av kris och krig. Det gäller materiella och personella resurser i form av byggnader, lokaler, mark samt professionella och ideella insatser.
Program
Inledning
Per Lodenius inledningsanförande kommer att fokusera på att förklara och beskriva bygdegårdarnas satsning på totalförsvarsfrågorna.
En överblick över totalförsvarets struktur och nuläge
Björn Körlof, som arbetar på Bygdegårdarnas Riksförbund, ger en allmän grund för dagens ämne och fokuserar på en kortfattad beskrivning av vad totalförsvar är och hur nuläget ser ut inom främst det civila försvaret.
Vad krävs på lokal nivå under kris och krig för att värna civilbefolkningen?
Denna programpunkt inrymmer ett panelsamtal med företrädare för lokal nivå. Marie Löfgren från Heby kommun, och Rikard von Zweigbergk från Region Gotland.
Samtalsdeltagarna kommer att få frågor om och kunna lägga synpunkter på lokala och regionala behov för att värna civilbefolkningen vid höjd beredskap, liksom om hur detta bör organiseras i beredskapsverksamheten och hur krigsorganisering egentligen ser ut för denna verksamhet.
Bygdegårdarna och civilsamhället som resurs i beredskapen
Anders Wigelsbo, vice ordförande i Sala kommunstyrelse och senior rådgivare i krisberedskap och civilt försvar, fokuserar på bygdegårdarna och övriga civilsamhället som en resurs i beredskapsverksamheten
Civilsamhället inom totalförsvaret
Ordföranden i försvarsberedningen Hans Wallmark håller ett anförande om ca 20 minuter på temat ”Civilsamhället och totalförsvaret”. Eftersom försvarsberedningen just nu och fram till december arbetar med frågor om det civila försvaret blir denna programpunkt viktig för att få information om hur beredningen uppfattar just civilsamhällets medverkan i totalförsvaret.
Efter Wallmarks anförande blir det ett panelsamtal med ledamöter i riksdagens försvarsutskott som modereras av Björn Körlof. Ledamöterna bör vara beredda att kortfattat kunna ge synpunkter på främst följande frågor.
- Hur ser ledamöterna på det civila försvarets hittillsvarande planering för höjd beredskap på lokal och regional nivå och krävs det tydligare inriktningar i nästa försvarsbeslut?
- Hur ser ledamöterna på finansieringen av kommuners och regioners beredskapsverksamhet för höjd beredskap och hur kan civilsamhällets organisationer ta del av bidrag för att medverka i denna planering?
Civilsamhällesorganisationernas resurser för totalförsvaret
Efter att ”politikens” synsätt ventilerats är det dags att söka identifiera vad civilsamhällets olika organisationer kan bidra med till totalförsvaret främst på lokal och regional nivå. Det finns – trevligt nog – oerhört många civilsamhällesorganisationer och det har därför blivit nödvändigt att begränsa panelen till endast några representanter för dessa från relativt skilda verksamhetsområden samt också inkludera Försvarsmakten i denna diskussion. Ylva Jonsson Strömberg från Röda Korset, Lisa Gun Bernerstedt från Svenska Kyrkan, Cecilia Lunell från Riksidrottsförbundet, Johan Fyrberg från Studieförbunden i samverkan, Anna-Maria Axelsson från Sveriges civilförsvarsförbund, Cesar Vargas från LRF samt Mattias Thomsson från Försvarsmakten kommer att diskutera frågor av främst följande karaktär
- Vilken typ av resurser organisationerna främst kan bidra med.
- Om dessa resurser redan idag är indragna i kommunal och regional beredskapsverksamhet och hur det sker.
- Om det borde finnas en etablerad gemensam form för samverkan mellan till exempel kommuner och civilsamhällesorganisationer vad gäller beredskapsverksamhet?
- Försvarsmakten kan ge sin syn på varför civilsamhällets organisationer är viktiga inom totalförsvaret, till exempel vad gäller att upprätthålla försvarsvilja och motståndsanda vid höjd beredskap
Hur låter vi resurserna komma till sin rätt i förhållande till målet att värna civilbefolkningen?
Statens ansvar för inriktning av planeringen av beredskapsverksamhet på regional och lokal nivå tar sig främst uttryck i länsstyrelsernas arbete. Under denna programpunkt ska Maria Ek från länsstyrelsen i Västmanland ge en syn på hur länsstyrelserna ser på civilsamhällesresurser och hur de bäst kan komma till sin rätt i beredskapsverksamheten.
Vad kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) göra för att tillvarata civilsamhällets resurser rättsligt och ekonomiskt?
Ett övergripande statligt ansvar för civilt försvar ligger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Överdirektören Camilla Asp ger sin syn på hur denna myndighet kan arbeta för att tillvarata civilsamhällets olika resurser med fokus på rättsliga och ekonomiska frågor (till exempel pliktfrågor, och ekonomiskt stöd via de statliga anslagen).
Avslutning
Dagen avslutas med att ordföranden i Bygdegårdarnas Riksförbund Per Lodenius i korta ordalag sammanfattar och tackar alla medverkande.
