1 469 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler är anslutna till riksförbundet, fördelade på 24 bydegårdsdistrikt i hela landet.
Förbundets högsta beslutande organ är förbundsstämman, som genomförs vartannat år före juni månads utgång. Stämman utser en förbundsstyrelse. Förbundskansliet är beläget i Stockholm.
Riksförbundet äger Landsbygdslotten vars överskott går tillbaka till bygdegårdsrörelsen.
Bygdegården – med många möjligheter
Bygdegården – den naturliga mötesplatsen – är en allmän samlingslokal öppen för alla och förvaltad av en ideell styrelse, utsedd på demokratiska grunder.
Bygdegården är en förutsättning för demokrati och medborgarinflytande.
Bygdegårdens kännetecken
I den färgsprakande palett av bygdegårdar som finns i Sverige – olika i arkitektur, verksamhet och namn – är det ändå alltid möjligt att identifiera bygdegårdens kännetecken:
- Bygdegården är en föreningsdriven, allmän samlingslokal som är skapad av människor utifrån bygdens behov.
- Bygdegården är en mötesplats som är öppen att hyra.
- Bygdegården välkomnar alla med demokratisk värdegrund.
- Bygdegården drivs av ideella krafter.
- I bygdegården skapas en social sammanhållning och ett engagemang som är grunden för att både människor och bygder kan utvecklas.
Korta fakta om bygdegårdsrörelsen
- Finns i 251 av Sveriges 290 kommuner
- Över 208 000 enskilda medlemmar
- Drivs av mer än 15 000 ideellt arbetande funktionärer
- Bygdegårdarna är i genomsnitt 370 kvadratmeter
- Försäkringsvärdet för fastigheterna är 14 miljarder kronor
- Nära 1 200 scener
- Bygdegårdsrörelsen är till huvuddel finansierad genom uthyrning och egen verksamhet
Bygdegårdsrörelsen i siffror
Kicka för att se bilderna i större format.
Bygdegårdarna på 40 sekunder
Förbundet Bygdegårdarnas Riksförbund finansieras av medlemsavgifter och statligt stöd från Boverket, Kulturrådet och Filminstitutet.
Vi använder några gratis ikoner av Pixel Perfect och Dimitry Miroliubov på vår sajt. Källa till dessa är Flaticon.com.