Under 25 år byggdes 400 bygdegårdar
Bygdegårdsrörelsen växte fram under de första årtiondena av 1900-talet. Rötterna finns i landsbygdens folkrörelser. Bristen på samlingslokaler var särskilt kännbar för ungdomarna, som många gånger bokstavligen var hemlösa med sin mångskiftande verksamhet. Därför tog de saken i egna händer, och under 25 år byggdes cirka 400 bygdegårdar runt om i landet.
Den första bygdegården var Ås Förbundsgård, Gislaveds kommun, Jönköpings län, som byggdes 1919.
Arbetet skedde genom stora ideella insatser från medlemmar främst inom Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund och Jordbrukare-Ungdomens Förbund. Virket skänktes och arbetskraften var frivillig. Ungdomarna skapade själva förutsättningarna för sina aktiva fritids- och föreningsverksamheter.
Bildades 1944
Frågan om att bilda en riksorganisation för bygdegårdar som skulle kunna bistå enskilda föreningar kom upp redan vid landsbygdskommunernas kongress 1919. Dock var det först sedan staten 1942 hade inrättat ett stöd till byggande av samlingslokaler som behovet av en riksorganisation blev uppenbart. För att erhålla statligt stöd fordrades korrekta ritningar och ansökningshandlingar. Bygdegårdsföreningarna behövde råd och bistånd vid utformning av både lokaler och ansökan.
1944 bildades Bygdegårdarnas Riksförbund av representanter för Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens Folk, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Lantbrukets Byggnadsförening och Svenska Landsbygdens Studieförbund. Riksförbundets verksamhet har sedan breddats till att också omfatta bland annat rådgivning i drifts- och miljöfrågor, utbildning av ledare och insatser för att främja ett levande lokalt kulturliv.
542 bygdegårdar 1960
Verksamheten i Bygdegårdarnas Riksförbund har skiftat starkt under åren. 1945 hade riksförbundet 105 medlemsföreningar och 1960 var antalet 542. Samhällsförändringarna med befolkningsomflyttningar, ökande bilism och det nya mediet televisionen medförde en nedgång i föreningsverksamheten, som också drabbade bygdegårdsarbetet. Riksförbundets arbete begränsades och en tid var förbundets framtid oviss.
Fler än någonsin 2024
Sedan 1970-talet har antalet bygdegårdsföreningar ökat. Viktiga faktorer som har drivit på är dels det tydliga behovet av lokal utveckling, dels ett nytt statsbidrag till upprustning av allmänna samlingslokaler. Förutom ett litet medlemstapp pandemiåret 2020 har antalet medlemmar ökat stadigt sedan 1973. Vid årsskiftet 2023/2024 var antalet anslutna medlemmar 1469.