Bakgrundsbild

Särskild samlingsplats

I kris och höjd beredskap betyder ett hus mycket. Där kan människor samlas och få hjälp och skydd. Lokalt är det kommunerna som ansvarar för att sådana platser ska finnas tillgängliga och vara kända. Dessa platser har kallats trygghetspunkter, men enligt ett nytt lagförslag ska de kallas särskild samlingsplatser och vara ett lagstadgat åtagande för kommunerna.

Utredningen om kommuners och regioners beredskap har lämnats över till regeringen. Där finns en rad nya förslag på lagar och förordningar som ska stärka Sveriges beredskap på regional och lokal nivå.

Ett förslag som är centralt för bygdegårdar och allmänna samlingslokaler är att kommunerna ska inrätta särskilda samlingsplatser, liknande det som kallas trygghetspunkter idag. På en särskild samlingsplats ska det finnas tillgång till:

  • dricksvatten
  • elektricitet
  • värme
  • sanitets- och hygienmöjligheter
  • första hjälpen åt skadade
  • information
  • möjligheter till elektronisk kommunikation
  • annan likartad hjälp

Förslagen i utredningen ska omsättas i lag och föreslås gälla från 1 januari 2027.

Trygghetspunkt

En trygghetspunkt är en mötesplats dit människor kan vända sig vid större kriser i samhället. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram ”Handbok i kommunal krisberedskap” där bygdegårdar lyfts upp som möjliga trygghetspunkter i kris.

Kommunen kan samverka med föreningar i förberedande insatser, såsom upprättande av beredskapsplaner, övningar och utbildningar. Även efter en kris kan samlingslokaler bidra till samhället genom att vara en mötesplats för samtal och stöd.

Ta del av material på MSB:s hemsida:
www.msb.se/sv/publikationer/handbok-i-kommunal-krisberedskap–3.-sarskilda-funktioner-trygghetspunkter