Bygdegårdsrörelsen växer och nu är fler bygdegårdar än någonsin anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund – 1 452 bygdegårdsföreningar med över 240 000 medlemmar. Trots coronapandemins utmaningar har antalet bygdegårdsföreningar ökat, 2021 ser vi en nettoökning med åtta föreningar.
Många människor väljer att engagera sig i en bygdegård, en allmän samlingslokal som erbjuder många möjligheter. De allmänna samlingslokalerna har stor betydelse som samlingsplats för människor, föreningar och olika verksamheter i lokalsamhället. De är en del av vår demokratiska infrastruktur.
– VI är ett gott exempel på ett växande folkrörelse. Jag är stolt över bygdegårdsrörelsen och att vi på riktigt finns i hela landet. Nu hoppas vi att coronapandemin snart är historia så att vi återigen kan öppna våra dörrar för landets invånare utan restriktioner, säger Kenneth Lundmark, förbundschef vid Bygdegårdarnas Riksförbund.
Kulturarrangemang såsom konserter, teaterupplevelser, konstutställningar tar plats i bygdegårdar över hela landet.
– Bygdegårdarna är en hörnsten i svenskt kulturliv. Vi erbjuder många människor en möjlighet att ta del av och utöva kultur, säger Kenneth Lundmark.
I många fall samlas medborgarna i närområdet för att tycka till om detaljplaner och för att hitta servicelösningar för livskraftiga landsbygder i bygdegården. Bygdegårdarna är viktiga som samlingsplatser vid större skogsbränder, elavbrott och vid exempelvis eftersökningar av försvunna personer. En bygdegård är multifunktionell.
Bygdegårdsföreningarna hyr ut sina lokaler för festligheter och vid begravningar och allt däremellan. Den som hyr måste dela föreningens demokratiska värderingar.
Antalet medlemmar har under 2021 ökat i Stockholms läns, Jönköpings, Södra Kalmars, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens bygdegårdsdistrikt.