Felkonstruerat statligt stöd slår undan benen på en hel näringsgren. Den svenska dansbands- och arrangörskåren går en allvarlig kris till mötes genom stort publikbortfall och uteblivna möjligheter till ekonomisk kompensation.
– Krisläget är nu ett absolut faktum. Staten måste agera snabbt om inte en hel bransch ska gå under. I höst har dansbandsbranschen tappat uppemot 75 procent av besökarna. Frågan är hur länge branschen kan hålla ut, säger Thomas Deutgen, dansbandsexpert och chefredaktör för Nordens största dansbandsmagasin Får jag lov.
De skoningslösa effekterna av pandemin har satt djupa spår inom en kulturyttring där det i normala fall årligen löses uppskattningsvis mer än 3,5 miljoner entréer. Motsvarande siffra för allsvensk dam- och herrfotboll sammantaget är 2,2 miljoner. Tillsammans omsätter band och arrangörer under ett normalår över 700 miljoner kronor och runt 9 000 danstillfällen. Branschen utgör genom sin verksamhet en viktig del av ett levande svensk kulturarv. En världsunik företeelse som nu helt riskerar att gå under.
Initialt upplevde branschen en lättnad genom statlig förlusttäckning direkt kopplade till evenemang som dans. Det är dock idag endast möjligt för arrangörer att söka evenemangstöd via Skatteverket, några andra möjligheter till ekonomisk hjälp finns inte. Dessvärre har ansökningskriterierna för detta stöd visat sig göra det omöjligt att få ersättning för publiktapp! För att få statlig kompensation krävs i stället att evenemanget helt ställs in och att arrangören då tar hela kostnaden för det planerade, men inställda, evenemanget. Maxtaket i stödpaketet begränsar den ekonomiska kompensationen till 70 procent av kostnaderna. Resterande 30 procent ska därmed hämtas ur landets 300 dansarrangörers redan tomma kassor.
I dagsläget är det nära på en omöjlighet att bedriva dansbandsverksamhet trots statligt stöd. Detta betyder två saker:
Arrangörerna bär genom sina kontrakt med dansbanden kostnaderna för gage och produktionskostnader samt egna utgifter som annonsering, STIM, personal, uppvärmning, el och vatten. När antalet betalande besökare inte räcker till för att täcka utgifterna, är arrangörens förlust given och betalningsförmågan på sikt obefintlig.
Det blir till följd av detta svårt och näst intill omöjligt för banden att täcka sina egna kostnader i form av exempelvis resor, turnébuss, teknik och personal, när arrangörerna dras med publikras och stora förluster.
– Befintligt stöd fungerar inte tillräckligt bra. Det är för få som omfattas. Stödet är oerhört krånglig. Ersättningarna är för låga, och de kommer för sent. Det krävs ett omtag både nu i akutfasen, men även för att på sikt bygga robusta system som bättre klarar av att hantera kriser, säger Jan Granvik, ordförande för Svenska Musikerförbundet.
Branschen utlyser nu ett nationellt krisläge vilket skall ses som en direkt uppmaning till skyndsam förändring av stödkriterierna. Nuvarande kriterier för ekonomisk kompensation till återstart, omöjliggör fortlevnad för den svenska dansbandskulturen. Behovet att lösa krisen är därmed en absolut nödvändighet om det nya året inte skall bli starten för en flodvåg av konkurser inom kulturgrenen dans.
Vid frågor, kontakta i första hand:
Thomas Deutgen, Chefredaktör för branschtidningen Får jag lov
070-324 63 75
Joakim Olsson Agerskov, Dans- och nöjesarrangör Grevieparken Båstad
0725-06 77 76
Följande parter ställer sig bakom ovanstående skrivelse:
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker
Svenska Musikerförbundet
Bygdegårdarnas Riksförbund
Lasse Stefanz
Vikingarna
Flamingokvintetten
Black Jack
Streaplers
Larz Kristerz
Donnez
Wizex
Grönwalls
Allstars
Danne Stråhed & Dynamo
Blender
Callinaz
Casanovas
Engdahls
Fernandoz
Jannez
Matz Bladhs
Micke Ahlgrens
PHs
Titanix
Wahlströms
Barbados
Sannex
Scotts
Alvenfors
Bennrix
Bob Stevens
Chiquita
Holidays
Shine
Blixterz
Donaldz
Eloge
Framed
Hollyz
Jive
Kjellez
Martinez
Perikles
Pia Pihlgrens
Skippers
Sounders
Strike
Voize
LS Tonart Nöjesproduktion
Nöjeskällan
Suzanne Zell Produktion
Artistkontoret
