Till Riksförbundet
Gå till distrikt

Nybergastället, Ängsbovägen 2

Inledning
Mer att läsa

Inledning

Här låg Nybergastället, ett av Hästholmens äldsta hus, som numera är rivet. Leonard Nyberg ägde huset i mitten av 1800-talet. På undervåningen har det funnits ett postkontor. Man kunde se spåren av postluckan i dörren i matrummet. Leonards dotter Anna föddes i huset 1861, och bodde sedan där som vuxen. ”Tant Nyberg”, som hon kallades, höll många trevliga kafferep i huset. I huset bodde även Klara Malm med sina två döttrar Ester och Elin. Ester städade på järnvägsstationen, dit posten anlände. Hon var känd för att läsa allas vykort. Elin kokade även kaffe åt gästerna som kom med båten Trafik.

Upp

 

Mer att läsa

Ett hus från 1800-talet, numera rivet. Fortfarande år 2020 saknades här vatten och toalett. Tillhörde Västergården och hyrdes ibland ut som sommarbostad. 

På 1800-talet ägde Leonard Nyberg huset. På undervåningen var det postkontor. Man kunde se postluckan i dörren till matrummet. Leonard Nyberg dog 1877. Dottern Anna född 1861 bodde sedan i huset. Hon dog 1949. Enligt Anna-Lisa Wissman var hon en mycket liten snäll gumma. Detta fick hon bevis för varje gång hon hade namnsdag, då hon fick mängder av namnsdagsgratulationer i form av brev och ibland en liten slant. 

Tant Nyberg bodde i köket ovanpå och i vardagsrummet nere. Där hade hon många trevliga kafferep. I köket nere bodde Klara Malm med sina två döttrar Ester och Elin. Ester städade på järnvägsstationen, dit bl a posten anlände. Ester var känd för att läsa allas vykort. Elin kokade kaffe åt gästerna som kom med båten Trafik. 

Karl Pettersson på Västergården köpte Nybergastället av tant Anna. Hon ville inte ha alla pengarna på en gång, utan lite i taget då hon behövde. Därefter hyrde Karl Pettersson ut Nybergastället till bl a Hugo och Teresia Thorn med barnen Arne och Inga-Britt. De flyttade hit från Telegrafen i början av 50-talet och bodde här fram till 1956 då de flyttade till en lägenhet i den nybyggda brandstationen på dåvarande Brandvägen. 

Vid länsmuseets inventering 1983 beskrivs detta hus som en f.d. arbetarbostad i en och en halv våning, klädd med faluröd locklistpanel med vita knutar och omfattningar. Sadeltak belagt med rött enkupigt tegel. Slammad naturstensgrund. Vita tvåluftsfönster med spröjs. Vitmålad tvådelad dörr med fyllningar. Öppen vitmålad veranda. Frontespis. Byggnad med stort kulturhistoriskt värde. Datering:1860-80. 

Upp