Västra Tollstad Badhusförening u.p.a. i Hästholmen bildades 1944. Styrelsen beslöt 1945 att arrendera en tomt av Hästholmens Hamn och Magasin AB för 100 kr per år. Man beslutade att söka lån hos Folkbadfonden för att bygga bastu och anordna simskola. En doktor skulle avsyna bastun. Skolbarnen fick gratis bastubad var fjortonde dag. Bastun såldes på 70-talet och är nu privatbostad.
Hästholmens Hamn 1:1
Den 8 juni 1944 hölls konstituerande sammanträde med Västra Tollstad Badhusförening u.p.a. i Hästholmen. Närvarande var representanter för V. Tollstad kommun, Hästholmens Idrottsförening, Handelsarbetarförbundets avdelning, Socialdemokratiska ungdomsklubben och V. Tollstad Arbetare-kommun samt ytterligare 11 män som tecknat andelar.
Kommunen hade tidigare tillsatt en kommitté för att utreda frågan angående byggandet av en bastuanläggning. Kommunen hade dessutom tecknat andelar à 20 kr för 6000 kr jämte ett årligt bidrag av 100 kr. Föreningar och privatpersoner tecknade för 2360 kr. Därtill kom ett beräknat anslag från Pensionsstyrelsen på 1000 kr. Summa 9360 kr, vilket kommittén ansåg vara tillfyllest för att påbörja byggandet. Kommittén föreslog att en badhusförening skulle bildas med namnet V. Tollstad Bastuförening. (Detta namn och badhusföreningen används blandat.) Så skedde och styrelse valdes med John Pharmansson som ordförande fram till årssammanträdet.
Redan i juli valdes dock Sven Pettersson som ordförande och John Pharmansson blev övrig ledamot. Carl-Erik Hertz blev kassör och Bertil Larsson sekreterare (senare med efternamnet Tegnebo). I augusti hölls extra sammanträde för att utse efterträdare till John Pharmansson som avlidit. I augusti 1945 beslöt styrelsen att arrendera tomt av Hästholmens Hamn och Magasin AB för 100 kr per år. På tomten hade tidigare hade Alfred Andersson i hamnstugan sin vedbod.
Den 25 oktober hölls årsmöte på Järnvägshotellet (nuvarande Vätterhästen), Mötet beslöt bl a att söka uppta lån hos folkbadfonden och att anordna simskola. I januari 1946 förband man sig att använda vatten från allmän vattenledning så fort sådan ordnats inom samhället och i mars beslöt styrelsen anta anbud för badhuset. I september tecknade man lån mot styrelsens personliga borgen samt brandförsäkrade fastigheten.
I mars 1947 träffade man avtal med badmästare, i mars 1948 beslöts att tomten utanför bastun skulle iordningställas. Samtidigt avtackades den avgående ordföranden Sven Pettersson . ”Det såg många gånger hopplöst ut inför lösandet att uppföra bastu i Hästholmen men då kom Sven Petterssons energi och besegrade alla hinder.” Carl-Erik Hertz blev ny ordförande , Gösta Wissman kassör.
I augusti beslöts om varmvattenberedare och ny plåt på golvet framför bastukaminen. I april 1949 fick baderskan påökt med 2,50 till 12,50 per dag (25 procents lönelyft). Bastun stängde kl 18 på lördagar i st f tidigare kl 19. Gösta Wissman och Lewi Tilly fick i uppdrag att köpa jord och inså gräs. En doktor skulle tillskrivas om avsyning bastun och styrelsen beslöt att ansöka om högre bidrag (200 kr i st f 100 kr per år) från Västra Tollstads kommunalkassa.
Den 26 maj 1950 anställdes Asta Modig som baderska tills vidare och den 31 mars 1952 utsågs Emy Hertz till baderska och Nils Tosting och Carl-Erik Hertz att sköta badmästartjänsten. Samtidigt beslöt styrelsen att köpa 40 kubikmeter ved och att utöka lördagstiden till 18.30 under perioden 1 april-1 juli. Skolbarnen fick gratis bastubad var fjortonde dag.
Den 30 oktober avtackades Gösta Wissman som avflyttar från orten, Nästa protokoll är daterat den 9 september 1970. Gösta W är då tillbaka och skriver protokollet. Viss diskussion uppstod i anledning av att senaste årsmöte var 1952. Huvudämnet för mötet var försäljning av bastun, något som ordföranden och kommunens representant Sven Gideskog initierat,
Den 8 december 1971 höll föreningen sitt sista styrelsemöte. Bastun tycks då såld och styrelsen beslutar begära föreningen i likvidation och den 3 maj 1974 beslöt Folkungabygdens tingsrätt om detta.
Vid länsmuseets inventering 1983 beskrivs huset som ett enfamiljshus. Bostadshus klädd med faluröd locklistpanel med svartmålade knutar och omfattningar. Sadeltak belagt med eternitplattor. Putsad stengrund. Vita tvåluftsfönster med spröjs. Vitmålade panelade dörrar.
Nu äger Ulla och Tomas Hermansson fastigheten som har rustats och är deras permanentboende.
Kuriosa
Tomas Hermansson berättade följande historia, nov 2021:
Varje torsdag gick jag och min bror tillsammans med pappa till bastun. Då var det männens bastutid. Kvinnorna besökte bastun på fredagar.