Inledning
Mer att läsa
”Röda ladan”
Hästholmens Järnvägshotell & Pensionat uppfördes under åren 1896-1898.
Hästholmen var en viktig knutpunkt för tåg och båt. Många är de resenärer som har tagit sin vila på hotellet, för att sedan fortsätta med båt till Hjo, över Vättern, eller med tåg till Östergötland/Stockholm.
Hotellet byggdes ut 1930 mot Hallegatan. 1963 ändrades namnet till Vätterhästen och den legendariska wienerschnitzeln infördes på menyn.
1980 bekläddes huset med stående blå panel. År 2022-2023 har nuvarande ägarna genomfört en omfattande renovering med mål att återskapa byggnaden i gammal stil.
Vätterhästen, Hästholmen Hallegård 4:7, Hamngatan 18
Byggår 1896-1898. Fd Hästholmens Järnvägshotell & Pensionat, som 1963 fick namnet Vätterhästen. 1948 beskrevs fastigheten så här: 1475 kvm. Trä. Sex hotellrum, en större och en mindre matsal, ett kaférum, en kiosk samt en bostadslägenhet om två rum, kök, två hallar. Här fanns el, vatten, avlopp, centralvärme, varmvatten, wc och badrum.
Vid länsmuseets inventering 1983: Restaurang i två våningar klädd med blåmålad locklistpanel med vita knutar och omfattningar. Naturstensgrund. Sadeltak med avsmalnande gavelspetsar och belagt med svartmålad falsad plåt. Vita treluftsfönster med spröjs. Rödmålade glasade fyllnadsdörrar. Tilläggsisolerat. Byggnad med stort värde för miljön.
Vätterhästen byggdes till på 1920-talet och hade pilsnerstånd på vägen till hamnen när Per Brahe bärgades.
Uthus i en och en halv våning klätt med faluröd liggande fasspontpanel med plåt. Bruna rundbågiga spröjsade fönster samt gulbruna panelade och masonitklädda dörrar. Trädgård: Gräs och fruktträd.
Ägare av Hästholmens Järnvägshotell / Värdshuset Vätterhästen:
1896 köper Fru Anna Petersson (född Welander) fastigheten för 400 kronor samt en årlig skatt att betala till säljaren under 10 års tid på nyårsafton på 30 kg råg. På fastigheten låter man uppföra Hästholmens Järnvägshotell och Pensionat som står klart 1898. Annas man Oskar arbetar som inspektör i Hästholmens hamn. Föreståndare för Järnvägshotellet är Oskars yngre bror Axel som tidigare arbetat som värd på Hästholmens Gästgiveri. När Annas man Oskar avlider 1903 så flyttar Anna med Oskars 4 söner (från ett tidigare äktenskap) in på Järnvägshotellet permanent från Hästholmens gästgiveri. 1909 flyttar Anna vidare till Vadstena för att slutligen bosätta sig i Stockholm där hon senare avlider.
1909 tar Annas mans (Oskars) yngsta son Knut Petersson över Hästholmens Järnvägshotell. Hans farbror Axel är fortsatt föreståndare fram till 1917 då Axel avlider. I samband med Axels dödsfall avyttrar Knut Järnvägshotellet. Som kuriosa kan nämnas att Knut lämnade en tidskapsel efter sig då han signerat en vägg på andra våningen som varit dolt i över 100 år under tapeterna tills nuvarande ägare renoverat övervåningen och installerat ett kök.
1917 tar handelsresande Gustaf Mogren och hans fru Anna Grantzelius över Järnvägshotellet. Anna har under flera år varit föreståndarinna på Hästholmens Gästgiveri. Gustaf och Anna har bara Järnvägshotellet i ett knappt år innan man flyttar tillbaka till Annas tidigare hembygd i Ulricehamn.
1918 tar fabrikör Leonard Svensson samt hans fru Wilhelmina Svensson över Järnvägshotellet. Fabrikör Svensson driver en redskapsfabrik på Hallegatan 3 där han tillverkar och säljer jordbruksmaskiner. Han har också ett förlag som ger ut vykort. 1922 så har Järnvägshotellet serveringstillstånd där man säljer tusentals öl till folk som är på väg ner till hamnen för att bevittna bärgningen av Per Brahe.
1927 tar snickaren Bernhard Andersson tillsammans med sin maka Helfrid över Järnvägshotellet. Kvar som personal från Leonard Svenssons tid finns redan en snickare och det är därför troligt att dessa byggde ut Järnvägshotellet mot Hallegatan samt att framsidan med entrén fick det utseende dom den har idag. Bygget var klart 1930. Det sägs om makan Helfrid att hon var ganska glad i glaset och gärna tog sig en tur i restaurangen för att skåla med gästerna. Efter ett tag så har Helfrid blivit lite rund under fötterna varvid hon placerades i kiosken, som fanns till höger i entrén för tillnyktring. Helfrid avlider 1947 bara 47 år gammal och Bernhard säljer därför.
1947 hemmansägare Einar Holmberg och hans maka Gunhild Hedlund tar över Järnvägshotellet – Källarmästare Gunnar Karlsson arrenderar.
1948 Gunnar och Helga Karlsson.
1950 Anders Månsson.
1950 Sven Carlsson.
1953 Eleonore Edström som arrenderar till Ebba Hagman och hennes dotter Dagny.
1957 Karin Pettersson och Anders Frisk.
1959 Ester Finnstedt.
1960 Gunnar och Ingeborg Johansson. Mary Johansson arrenderar 1962.
1963 Skådespelaren Boris Pensaar tar över Järnvägshotellet. Det är han som ändrar namnet till Vätterhästen och det är också han som inför de mytomspunna schnitzlarna på menyn. Boris äger också ”Gröna huset” på hamngatan 25 som ett annex till Vätterhästen samt en sommarstuga ute på Bokudden.
1975 Paul och Runa Planeklev.
1977 Wolfgang och Anita Gärtner. Vätterhästen tilläggsisoleras och bekläs med blå stående panel. I folkmun sägs det att Gärtners schnitzlar var de bästa.
1982 Stig Gustafsson och Ingabritt Arvidsson.
1988 Fredrik Hallin.
2000 Kjell och Britt.Mari Rindemar med dottern Annika.
2020 Sverker Olsson och Susan Ritheim Olsson. Omfattande renovering genomförs med fönsterbyten, dörrbyten, ny isolering, isolering av vind, nytt tak på restaurangköket, helrenoverat restaurangkök, liggande gul panel samt utsmyckningar vid fönster och dörrar. Allt i tidstypisk stil som var i början av förra seklet. Även röda ladan, bygd runt 1850, helrenoveras och innehåller idag bland annat två affärslokaler.
Texten har uppdaterats av husets ägare, Sverker Olsson.
”Röda Lada”, Vätterhästens Annex, Hamngatan 18
Vätterhästens annex ”Röda ladan” byggdes cirka 1850. Byggnaden tillhörde tidigare en gårdsformation som försvann när järnvägen drogs fram mot Ödeshög samt ner mot hamnen.
Ladan ingår sedan 1896 i Järnvägshotellets/Vätterhästens fastighet. Under 1900-talet så har ladan förutom huserat hästar och vagnar varit enklare personalbostäder till de som arbetat på Järnvägshotellet.
Senare på 1900-talet har ladan varit bygdens tvättinrättning, kyl- och frysinrättning för bygden samt även huserat bordtennisspel på övervåningen. Ladan har genomgått renovering av nuvarande ägarna och innehåller idag bland annat två affärslokaler.
