1909 byggde Bengt Johansson det amerikainspirerade huset efter att ha arbetat som chaufför och livvakt i Amerika. Han sålde barnkläder, porslin, snus och livsmedel. Mellan åren 1928 och 1947 drev Witalis och Signe Berglöw affären “Berglöws”. Efter faderns död fortsatte sonen verksamheten till 1963. Hästholmens telefonstation fanns en trappa upp till 1959. I källaren fanns en svartpub under 90-talet. En period var det galleri i huset.
Hästholmens Hallegård 4:14
Fastigheten byggdes år 1909 av Bengt Johansson vid hans återkomst från Amerika där han under en tid försörjt sig som chaufför och livvakt. Därav dess amerikanskinspirerade utseende som stått sig genom åren frånsett vissa yttre förändringar. I fastigheten öppnade Bengt en handelsbod där man kunde köpa allt från barnkläder och snus till livsmedel, porslin och andra livsförnödenheter.
Fastigheten överläts till Svärd i slutet på tiotalet. Bengt Johansson byggde Halledal (se skylt Hamngatan 23) 1921 och öppnade affär där. Efter Svärd kom Robert Fritz, som inte ägde fastigheten utan hyrde affärslokalen. Halvar och Ester Krus med barnen Solveig och Rune köpte fastigheten och drev affärsrörelse ett par år, sedan drev bröderna Oskar och Gottfrid Mörk rörelsen till 1928. Därefter arrenderade Witalis Berglöw (med hustru Signe) affären till 1947, då han köpte fastigheten av Henning Lorin. I ”Hästholmens speceri- och manufakturaffär” kunde man köpa allt från specerier och färskvaror till tyger och arbetskläder. Efter Witalis Berglöws bortgång i början av 60-talet drev sonen Leif Berglöw affären i några år. Diversehandeln upphörde 1963.
Om Henning Lorin kan nämnas följande efter samtal med dottern Vivian Lorin. Henning Lorin var bonde i Forsby, fd Spörks gård, numera Flensteds potatisprodukter. Han flyttade till Götalund i början av 20-talet som hyresgäst. I kompanjonskap med en herr Julin öppnades charkuteriaffär i det uthus, som senare blev bageri. Lorin byggde slakthus på Tägnegatan i Lars-Erik Jacobssons mekaniska verkstad, där han slaktade åt bönder. Lorin löste ut kompanjon Julin och blev egen företagare. Levererade köttvaror till bl a Ellen Key på Strand. 1930 köpte Henning Lorin fastigheten. Överlät charkuteriaffären på 1930-talet till Aldor Karlsson som stannade ett par år.
I mitten av 30-talet övertog Börje Svensson affären, som han drev här till 1944-45 då han byggde egen fastighet som inrymde både affär och bostad. Lorin hade under tiden ägnat sig åt
bensin- och oljeleveranser för Essos räkning från inhägnat nederlag (tomt där Helena och Stig Thorn bor på Tägnegatan). Sedan blev Lorin fiskare.
En trappa upp fanns Hästholmens telefonstation, som förestods av Hulda Hoving med hjälp av döttrarna Ebba och Aina. 1948 fanns ca 80 abonnenter. 1959 flyttade telefonväxeln till Ödeshög. Chark i källaren, som upphörde 1945. Bageri till 1960 på gården.
1948 var taxeringsvärdet 28 300 kr. Huset innehåller då tre lägenheter med totalt sju rum, tre kök, två hallar, en affärslokal, kontor, lagerrum, två serveringsrum och ett kök för kafé och källare. Huset är byggt i trä och har el, vatten och avlopp. Tomt 872 kvm.
Nedervåningen blev så småningom keramikverkstad. I mitten av 90-talet höll konstnären Kerstin Grönwall till där med sin keramik. Träsnidare Åke Wasén och hans hustru textil-konstnären Birgit Wasén bodde på andra våningen under 90-talet. Det gamla bageriet var träsnideri och keramikverkstan blev textilverkstad när Kerstin Grönwall flyttade till Irland. Under några år bodde Lars Westlund och Marianne Andersson här. Sedan 2014 ägs huset av Petter och Lovisa Lindstrand som har olika framtidsplaner för verksamheter i huset. Paret restaurerar gradvis byggnaden för ett mera ursprungligt utseende och tar gärna del av mera information kring hur huset såg ut, användes och vilka som bott i det under äldre tid.
Länsmuseets inventering 1983: Bostadshus i två och en halv våning klädd med gult tegel i första våningen och grönmålad liggande fasspontpanel med vita knutar och omfattningar i övriga delen. Naturstensgrund. Sadeltak belagt med svartmålad falsad plåt. Gröna tvåluftsfönster med tvärpost och tätspröjsade fönster. Takkupa. Utbyggt trapphus inne på gården. Byggnad med stort kulturhistoriskt värde.
Uthus byggt i svag vinkel klädd med liggande fasspontpanel med vita knutar och omfattningar. Naturstensgrund. Sadeltak belagt med eternitplattor. Vita tvåluftsfönster med spröjs. Brunmålade panelade dörrar. Trädgård: Grusade gångar, gräs, fruktträd.