På midsommardagen 1988 samlades en grupp runt matbordet i Hälsingbo. Det fanns ju en IOGT-lokal i Ingelsbo som började avfolkas och som Tägt Albert en gång upplåtit marken till. Tänk om vi kunde göra något positivt av detta som knöt samman ortsbor och sommargäster. Vi beslöt att bjuda in alla boende runt Dormen samt Ingelsbo, Ehret och Färjkarlsbo till en diskussionsafton i lokalen den 30 juli 1988.
34 personer samlades i lokalen. De flesta var positiva till en bygdegård, men det fanns också ”olyckskorpar” som menade att det var omöjligt, för dyrt i underhåll, höga avgifter för el och brandförsäkring, inget vatten. ”Vem vill satsa arbetstid, och var ska vi få pengar ifrån?” Man enades ändå om att göra ett tappert försök. Uppgifter delades ut för att undersöka möjligheterna. Sen drack vi kaffe och dansade.
Vi lyckades! Gåvobrevet från IOGT undertecknades, och vi blev ägare till bygdegården från 1 januari 1989. Det första ”spadtaget” tog Gunnar och Knut genom att på taket sätta fast snöräcket som hade lossnat. Tvättning, målning, fixning av el-ledningar och att dra in vatten stod närmast i tur.
Backåkers Johan, då nära 80 år, byggde gärdesgård, och den inramade bygdegården fint.
Så kom Birger på den underbara idén att göra en auktion för att få in pengar, om vi bara kunde få ihop prylar. Så vi rusade runt på vindar och i källare och skänkte allt vad vi hade och lite till. Det blev en folkfest. Vi fick in 31.000 på den första auktionen. I tidningen kunde man läsa:
”Auktion som gav vatten”.
Som avslutning på vårt första intensiva arbetsår ville vi dra av oss arbetskläderna och samlas runt något festligt, roligt och gott. Det blev en skördefest med massor av grönsaker. Sundsarna spelade och stämningen var hög.
Året 1990 blev ett lika stort arbetsår. Men först firade vi Valborg med brasa, sång, korv-grillning och fyrverkeri. 25 personer deltog.
En ny trätrappa byggdes, och nytt hallgolv kom på plats. Större delen av tomten blev naturligtvis sargad, så många hjälpsamma händer behövdes för att återställa marken. De nya entrédörrarna målades dalablå. Nya gardiner och 4 väggarmaturer inköptes. Fönster målades också.
År 1991 invigdes det handikappvänliga toalettrummet.
Från IOGTs tid fanns tre bokhyllor och en massa böcker som placerades i rätt ordning.
År 1992 skänktes inte mindre än 25 granar, bland annat av Tolvmans och Backåkers. Karl-Erik sågade granarna till fasadbeklädnad, och i september var hela fasaden utbytt och målad. Det var mycket som blev rödmålat, vitmålat och svartmålat denna sommar. Till glädje för många installerades hörselslinga och högtalaranläggning,
Efter dessa våra fyra första år hade vi inte så många önskningar om förnyelse mer, men under åren 1993 – 1997 blev det ändå många tillskott. Till exempel spånskivor på vindsgolvet, värmekablar i vattenledningar, slipning och lackning av golvet i stora salen, ny scendekoration, ny spis, nya bord. En vacker ridå kom på plats. Som kronan på verket inköptes flaggstång och flagga.
Men pengarna har inte ramlat över oss. Vi har inte bara kämpat med praktiskt arbete, utan bakom kulisserna har det hänt mycket.
Under de första åren behövdes det många skrivelser och ansökningar till banker, kommun, Boverket, Bygdegårdarnas Riksförbund mm, och det ledde till många protokollförda sammanträden.
Till sist:
När IOGT överlämnade lokalen, fick vi ett fint kulturarv att vårda, och det har vi försökt göra på bästa sätt. Under de gångna åren har vi dessutom upplevt stor arbetsglädje, känt stor gemenskap och fått en fungerande och fin bygdegård.
(Text och bilder ovan kommer från Solgerds sammanfattning av verksamheten vid 10-års-jubileet den 29 augusti 1998.)
Om bygdegården
Lokalen tillhörde tidigare IOGT-logen 1030 Vår Förening i Dormsjö. Logen fick köpa Munkbo Gård för 2000 kronor. Tägt Albert Eriksson upplät mark i Ingelsbo och huset flyttades från Kloster till Ingelsbo och var på plats i mars 1932.
Mattias Grissbach fick gården Munkbo i förläning av drottning Christina år 1646. Gården brann ned, på grund av oaktsamhet av en av pigorna, år 1798. En ny gård byggdes och det är den gården som nu är Ingelsbo bygdegård.
Munkbo var kaptensboställe från 1682 och framåt.
Bilden nedan är från 1927.
