Historik

Dingtuna Bygdegård invigdes sommaren 1930. Det var under 1920-talet som tankarna på att bygga en samlingslokal växte fram inom bondeförbundets sockenförening. Det behövdes en lokal för de allt större föreningsmötena. Bönderna i trakten månade också om att landsbygdens ungdom skulle få en plats för sina aktiviteter, såväl till nytta som nöje.

Från invigningen 1930:

Västm Nyheter 10 juli 1930 Invigningen

För att få en ekonomisk grund för bygget bildades Dingtuna Bondeförening , där enskilda bönder och föreningar gick in som medlemmar genom att betala för andelar. Vid själva bygget var det ett flertal bönder som skänkte virke, medan andra bidrog med dagsverken.

Bygdegården, som under lång tid framåt kom att kallas hembygdslokalen, blev snart centrum för en livlig verksamhet med sammankomster, danskvällar, teater, revyer, gymnastik, musik, bröllop och mycket annat. Bondeförbundets ungdomsförening, SLU, hade stort ansvar för den löpande verksamheten.

Bondeföreningen kom att äga hembygdslokalen fram till början av 1960-talet. Inför den framtida sammanslagningen av Dingtuna kommun med Västerås stad överlät föreningen bygdegården till kommunen. Senare övertog Västerås stad lokalen och fortsatte verksamheten med samma inriktning som tidigare, men nu också med särskild ungdoms-verksamhet.

I början av 1990-talet vände sig Västerås stad till de lokala föreningarna i Dingtuna för att höra om det fanns intresse att överta bygdegården. I november 1993 bildades Dingtuna Bygdegårdsförening som förvärvade bygdegården för att driva verksamheten i egen regi på ideell grund. Fram till 2019 var bygdegården också fritidsgård vissa kvällar i veckan för traktens ungdomar.