1952 grundades Östbygdens ungdomsklubb av ungdomarna i bygden. Det var småskolelärarinnan Kerstin Mähler som hjälpte till med starten.

Från början samlades man i Martel Jonssons lillstuga, (nuvarande Kicki och Rogers hus) och övade till en kabaré. Olle Fröwall som blev den förste ordföranden fick gå till skollärare Bengtsson och fråga om de fick låna skolsalen för att spela upp den första kabarén och det gick bra.

1954 köptes en skogsbarack från Ljustorp för 2010 kronor. Pengarna hade man tjänat ihop genom att åka runt och spela upp olika kabaréer. Man hade bland annat varit till Munkbysjön, Skansen Maj, Indal, GT-lokalen i Lucksta och Attmars hembygdsgård. Byggnaden uppfördes där en gammal dansbana en gång funnits. När Sigurd Söderberg hade slåttanspermis var han där och lade in golv. Man kan säga att det var som en ungdoms­gård. Man träffades och hade roligt, spelade pingis och couronne, helt enkelt en samlingsplats för bygdens ungdomar.

Några fick genomgå en utbildning till ordningsvakter, som behövdes när man hade danser. Danserna var så välbesökta att man fick bjuda upp ute och sen gå in och dansa.

Varje år ordnade man surströmmingshippa och kabaréer som man sen turnerade med. Agnes Alzén upplät marken och skänkte virke och Gösta Nilsson plank och bräder, Algot Wiklander diverse byggmaterial. Även andra privatpersoner lämnade bidrag till uppförandet av byggnaden. Ett bidrag från Attmars kom­mun på 1500 kronor fick man efter uppförandet.

Frälsningsarmén kom också på besök, då såldes åror, ett slags lotteri där man hade chans att vinna prinsesstårtor.

1958 var man på Attmars Hembygdsgård och spelade upp Marknadsafton. Aktörer var: Erik Nilsson, Harry Selin, Ingrid-Märta Andersson och Märta-Lisa Nilsson.

I mitten på 60-talet började verksamheten att avta. 1972 tog Karin Wiklander, Vivianne Söderberg och Gustav Englund initiativ till att starta om på nytt.

Olika kommitteér anordnade danser, maskerader, skidtävlingar, pimpeltävlingar och valborgs­mässofirande. Flera kurser ordnades som gammeldans, buggkurs, jazzdans, flamskvävnad, julpyssel, svampkurs och korgmålning.

1979 friköptes tomten av Agnes Alzén för 6000:-. I kontraktet ingår servitut för väg och vatten. 1980 bytte vi namn till Harvs bygdegårdsförening efter omröstning bland medlemmarna.

1983 började vi bygga om lokalen, som stod färdig och invigdes i maj 1984. Harry Skoglund var bygg­herre och till sin hjälp hade han frivilliga medlemmar. Även nu skänkte många timmer som vi bytte till virke, dansgolvet är ett exempel.

Olika föreläsare har gästat oss t.ex. Nils Åkerstedt, Rolf Lidberg och Ludmilla Ondraseck. Kändisar som besökt bygdegården är: Börje Ahlstedt, Susanne Alvengren och Lalla Hansson. Panikteatern har varit här och spelat Don Quijote och Frieriet och då fick några ur publiken tillfälle att agera statister. Ingegärd Westerlund, Karin Gidlund, Eva Söderberg och Lars Eriksson var några av dem.

Barn- och ungdomsverksamhet har förekommit genom åren. Dels nu på de senaste åren men även i mitten på 80-talet. Bland annat har Luciafirande ordnats och utomhus har ställts i ordning lite lekmöjligheter.

På 2000-talet har antalet danser minskat drastiskt då intresset har svalnat, men många aktiviteter har blivit en tradition så som Angeltävling, Travkväll med en bit mat, Sista Aprilfirande med medlemslotteri, Modevisning och sist men inte minst Julauktion med jultallrik och luciatåg där har man chansen att ropa in en kvast som samtidigt är en lott.

De flesta som bor i bygden löser medlemskap, för vi vill ju alla behålla och träffas i vår ”Klubb”.