Samfällighetsföreningen har gammalt ursprung, även om den från början inte hade detta namn. Under lång tid benämndes det byalaget, men det uppstod sannolikt redan runt 1837, då en smeddräng flyttade in under Uppgränna Bultagård och troligt är att detta var där smedjan än i dag ligger. Smedtomten är nämligen en av de allmänningar som lades ut på hemmanen vid laga skiftet under 1830-talet. Detta var en svår procedur som pågick lång tid och med stora meningsskiljaktigheter mellan inblandade parter, men var helt slutfört 1840.

I Vista Härad inrättades så småningom en vägstyrelse som ansvarade för häradets vägar. För de underhållsarbeten som måste utföras för vägarna i byn, ålades bönderna ett ansvar. Varje gård hade ett vägstycke att sköta från ungefär 1800-talets mitt då vägen mot Ödeshög byggdes. Skötseln bestod till största delen av grusning så vägen blev farbar. Det var med andra ord fråga om en grusväg, i ett skick som dagens genomfartsresenärer knappt kan ana, oftast fanns en gräskam i mitten, då hästfororna borrade sig ner med de smala hjulen och gräset frodades i hästgödseln som blev kvar i mittremsan.

I början av 1900-talet blev genomfartstrafiken alltmer omfattande och en och annan bil passerade, omväxlande med hästskjutsarna. De senare kunde dock med slädar ta sig fram även då snö och is lade sig på vägavsnitten. Krav kom att vägen skulle kunna användas även vintertid för alla och det innebar snöplogning, som sköttes av en plogfogde, vilken troligen valdes för ett år i taget av byns bönder. Här kom då även pengar in i bilden. En liten ersättning utgick från ”vägstyrelsen” till dem som utförde plogningen och utbetalningen gjordes av landsfiskalen i Gränna, förmodligen i en klumpsumma som plogfogden fördelade utifrån arbetsinsats. I och med denna hantering uppstod så en bykassa med ansvar för pengar och val av fogde.

De tidigare nämnda allmänningarna, som gemensamt ägs av byns bönder är sammanlagt sex stycken; sandtag, lertag, stentag, en gräsplätt troligen för smedens ko att beta osv. Det finns också en allmänning avsedd för smeden och hans smedja. Från första början ägde smeden själv sin bostad, men denna flyttade han med sig till egen tomt tvärs över vägen och byns bönder köpte då in en annan stuga från Glassås. Denna uppförde de på allmänningstomten som bostad för smeder i fortsättningen i stället för den bortflyttade.

I och med detta fastighetsförvärv kom mera pengar in i verksamheten, eftersom hyran blev en inkomst och kostnader för allmänt underhåll blev utgifter, vilket i sin tur krävde hantering och revision.

Ett tag fanns även två frösåningsmaskiner som ägdes gemensamt genom Samfällighetsföreningen. En var avsedd för norra och en för södra bydelen. Allmänningarna finns kvar än idag, liksom Uppgränna Samfällighetsförening i vilken fortfarande endast de kan vara medlemmar, som äger någon av stamfastigheterna i Uppgränna by.