I början av år 2008 beslöt Uppgränna Missionsförsamling att skänka sitt missionshus till Uppgränna Byalag i samband med att församlingen upplöstes. Huset kallas sedan dess för Uppgränna Byagård. Tomten som Byagården ligger på har gamla anor och låg under Arvidsgården, en av de gårdar som utgjorde bykärnan under tidigare århundraden. Under 1800-talet fanns det tre brännvinsbrännerier i byn och ett av dem, ett andelsbränneri, låg på platsen för Byagården men lades ner år 1885.

En väckelsevåg gick fram över bygderna under 1800-talets senare hälft och som en följd därav startade runt sekelskiftet 1800-1900 den Kristliga Ynglingaföreningen, den Kristliga Jungfruföreningen och en nykterhetsförening i byn. Medlemmarna i dessa föreningar saknade samlingslokal och träffades därför i drängstugorna och i hemmen. ”Lotta Arves”, det vill säga Charlotte Johansson, änka på Arvidsgården donerade mark och delvis material till en byggnad för de kristliga föreningarna, just där andelsbränneriet funnits. Det första missionshuset var en röd stuga med dörr och veranda mitt på västra väggen och en predikstol mot öster.

År 1907 bildades Uppgrenna Kristliga Ungdomsförening genom sammanslagning av ynglinga- och jungfruföreningarna. År 1915 utökades missionshuset med ett entréutrymme, ytterligare en mindre sal mot norr och en liten skrubb för porslin och en bänk för diskbaljan, men varken vatten eller avlopp anordnades. Träpanelen målades ljusgrå. Året efter bildades Uppgränna Missionsförening.

År 1961 ansågs tiden kräva mer ändamålsenliga lokaler. Det gamla missionshuset revs och man tog första spadtaget till den nuvarande byggnaden med ungdomsvåning, kök och toalett samt lämpligare uppvärmningssystem. Huset reveterades utvändigt så som brukligt var. Missionshuset finansierades till stor del genom att i stort sett alla gårdsägare och andra boende i byn skänkte pengar och/eller bidrog med det arbete som krävdes.

Byggnaden har fungerat utan större förändringar fram till att byalaget fick överta fastigheten. Då gjordes en omfattande renovering av undervåningen, som bland annat ledde till nytt, funktionellt kök och nytt värmesystem. År 2017 tillgänglighetsanpassades huset med en entré, hiss och toaletter.

Många av dem som nu arbetar aktivt i byalaget och med Byagården är barn, barnbarn, barnbarnsbarn eller på annat sätt släkt med dem som var aktiva i församlingen under 1900-talet. Glädjande nog finns även många inflyttade som lägger ner kraft och idéer på att göra Byagården till en levande mötesplats även i fortsättningen.