Bygdegården i Östergarn byggdes redan 1939 av medlemmar i Östergarns avdelning av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU, sedermera CUF). Bygdegården blev andelsägd där enskilda medlemmar fick köpa personliga andelar för 25 kronor. Dock behövde man bara betala 2 kronor samt skriva skuldförbindelse på de övriga 23 kronorna.

1949 överlät SLU-avdelningen bygdegården till den nybildade Östergarns bygdegårdsförening upa. Som vederlag för bygdegården med inventarier och nyttjanderätt till marken överlämnade Bygdegårdsföreningen 300 st. till fullo betalda andelar á 25:-. Man övertog också skulden på ett tusen kronor samt löftet att årligen låta SLU-avdelningen vid tolv tillfällen få använda lokalen kostnadsfritt, vid behov uppvärmd och upplyst. Centerorganisationerna hade sedan alltid andelsmajoritet, men bygdegården var öppen för alla utan politisk inblandning.

Enligt tillkännagivande antogs stadgar för Östergarns bygdegårdsförening upa den 30 mars 1949. Ändamålet var bland annat »att på skäliga villkor efter styrelsens medgivande hyra ut bygdegården till föreningens medlemmar men även till kommunala myndigheter och inrättningar ävensom i övrigt till organisationer och enskilda, vilka ha behov av och önska använda lokalen«. Vidare skulle föreningen »ha till uppgift att, i en omfattning som motsvarar behovet på orten, driva biografrörelse«, samt »verka för landsbygdens kulturella utveckling bl.a. genom att på egna program upptaga och till dem som hyra lokalen förmedla högtstående teater-, film- och musikprogram ävensom föredrag. Styrelsen skall ha sitt säte i Östergarns socken«.

Den första styrelsen bestod av Henry Larsson, Magnus Bendelin och Arvid Lundborg från Östergarn samt Tyko Klintström och K-G Pettersson från Gammelgarn. Som suppleanter valdes Arvid Andersson, Astrid Wakk och Ture Persson.

Under åren har det varit stor verksamhet i bygdegården, främst genom Östergarn-Gammelgarns CUF-avdelning som under 1960- och 1970-talen hade ett hundratal möten varje år. Det var månads- och årsmöten, teater, tävlingskvällar, programkvällar, studiecirklar, fester men även s.k. CUF-danser där hundratals danslystna ungdomar från hela Gotland deltog. De levande orkestrarna som stod för dansmusiken var oftast öns populäraste. Många CUF:are träffade sina tillkommande på dessa danser. En viktig del i CUF:s verksamhet var också att utbilda medlemmarna i föreningsteknik. Vid ett tillfälle, när Staffan Scheja skulle ha konsert, lånades det in en flygel som transporterades sista biten in i bygdegården hängande i en lyftstropp på en traktorlastare. Det gick bra.

Bygdegården har byggts ut i olika etapper under åren. På 1960-talet byggde man ett nytt kök och breddade huset med en ny mindre sal samt gjorde en stor farstu och installerade vattentoaletter. På 1990-talet flyttades den kommunala biblioteksfilialen från övervåningen ned till den nybyggda lilla salen där den ännu finns.

I bygdegården har tidigare Albatrossmuseet haft sin utställningslokal. Numera finns museet i egen lokal i Herrvik.

Björn Håkansson,

f.d. ordförande

Texten är hämtad ur Östergarn. En sockenbok. Del 1 (2022). I sockenboken kan man även läsa om barnteaterverksamheten, danskvällarna och bion i bygdegården. Om biblioteket kan man läsa här.