Interimsstyrelsen som valdes bestod av: Hjalmar Lundqvist, Tage Johansson och Harald Karlsson (senare Carlevad). Vid sammanträdet den 25 februari 1933 beslutades att gå ut med andelsteckning på försök, 80 andelar a’ 100 kronor. Ett försök som inte var bindande förrän slutsumman var uppnådd. Intresset var stort, så när Ivar Carlsén, Jarl Nilsson och SLU-föreningen (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund numera Centerpartiets ungdomsförbund) fått sina andelar godkända, var målet redan uppnått.
Interimsstyrelsen kallade den 6 maj 1933 till ett möte, där de enhälligt beslutade att bilda en byggnadsförening med styrelse och stadgar. Antalet ledamöter skulle vara fem stycken, tre från Voxtorps socken, en ledamot från Hagby och en ledamot från Halltorps socknar.
Till styrelse valdes:
- Ordförande – Hjalmar Lundqvist (Voxtorp)
- Vice ordförande – Harald Carlsson (Hagby)
- Kassör – Eskil Eskilsson (Voxtorp)
- Sekreterare – Tage Johansson (Voxtorp)
- Ledamot – Edvin Johansson (Halltorp)
- Suppleanter: Hilmer Persson (Voxtorp), William Johansson (Hagby) och Hjalmar Wennerberg (Halltorp).
Vidare beslutades att föreningen skulle ha sitt säte i Voxtorps socken.
Bygdegården invigs 1933
När markplanen på ett hektar skulle införskaffas var det många om budet. Till slut blev det den plats där bygdegården ligger idag på Edvard Nilssons mark (Jarl Nilssons far). Bjursnäs bygdegård utformades efter ritningar av byggmästare Arvid Petersson, Gräsgärde. Det byggdes en samlingssal i mitten, scenen fick ta plats vid ena kortsidan och på den motsatta kortsidan placerades entré, kök och servering. För byggnationen skulle lägsta anbud antagas.
Uppdraget att bygga gick till Egertz i Förlösa för 5 850 kronor. Elarbetet utfördes av Svanholms i Kalmar för 800 kronor. Målningen utfördes av Kronan Ekenäs (Prisuppgift saknas i protokollet.). För scendekoren stod Erik Lönnegren från Kalmar. Till byggkontrollant utsågs Sigurd Johansson från Loverslund. Byggtiden var från anbud till invigning endast 100 dagar. Bygdegården invigdes den 3 december 1933.
Ekonomiska problem för Södermöre bygdegårdsförening
Så var verksamheten igång och inleddes med nyårsvaka 1933/1934. Det var full fart från början, men efter andra världskriget steg kostnaderna och även fordringarna. De ekonomiska problemen blev alltmer märkbara. 1952 ombildades kommunen till Södermöre kommun. Skulderna (inteckningarna) hade ökat med 4000 kronor, men trots det var underhållet av bygdegården eftersatt. Kommunen hade tillsatt en utredning om föreningslivet under ledning av kantor Gunnar Stenlid.
Den 15 november 1959 beslutade byggnadsföreningen enhälligt att överlåta föreningens tillgångar och skulder till nybildade Södermöre bygdegårdsförening enligt nyupprättat köpekontrakt. Alla föreningar med självaktning i den nybildade kommunen ville gärna ha Södermöre i namnet, men det blev till slut i mesta laget. Att skilja på hembygdsförening och bygdegårdsförening visade sig särskilt svårt. Så omkring millennieskiftet 2000 bytte bygdegårdsföreningen namn till dess nuvarande namn: Bjursnäs bygdegårdsförening.
En bygdegård i takt med tiden
1960 genomförde den första styrelsen en genomgripande upprustning. Vatten drogs in från egen anlagd brunn. Toalettutrymme byggdes till. Bygdegården fick nytt golv av bokparkett, varmluftspanna, ny belysning och målades om invändigt. Det var danser, teater och studiecirklar mest varje vecka arrangerat av SLU. Lokalen blev snart för liten, men påtryckningarna på kommunen och länsmuseet gav inte resultat. Först 1980 skedde en renovering och tillbyggnad.
Dess nuvarande utformning och storlek med kök och diskrum, större scen med loger etc. fick bygdegården i början av 1990-talet. Då var Kalmar kommuns kultur- och fritidsförvaltning under ledning av Allan Svensson betydligt mer förstående för behoven. Han talade om den särskilda Södermöreandan, som vi alla känner.
Under de senaste åren har det också varit mycket aktivitet i bygdegården. Nästan varje dag händer det något. Ibland pågår flera verksamheter under en dag och och vissa helger är det många som vill hyra. Vi har också upplevt ett stort stöd för föreningslivet från kommunen och därför kunnat renovera igen efter nästan 30 år. Toaletterna, köket, entrén, ja bit för bit fräschas lokalen åter upp och anpassas efter sin tid precis som Bjursnäs bygdegård alltid har gjort.
Mer om bygdegårdens äldre historia finns publicerat i artikeln ”Hundra år med Bjursnäs bygdegård” i Södermöre hembygdsförenings årskrönika 2016.
Spelmansfester
Under närmare 25 år anordnade Bjursnäs bygdegårdsförening nästan varje sommar en spelmansfest med lokala och ibland vida kända musiker. Det var allspel från den mobila scenen och buskspel till långt inpå natten. Den senaste spelmansfesten anordnades 2018. Den var en hyllning till en av initiativtagarna, bygdens store dragspelare Olle Wettborg, som fick mottaga blommor och diplom i samband med sin 85-årsdag.
