Men varför namnet Bollebygd?
Dess ursprung var, enligt den muntliga traditionen, att vikingar som på den tiden var stationerade vid Lödöse, Göteborg var inte uppfunnet ännu och fanns sådeles inte, hade hört talas om att ett folk, som var storvuxna, vildsinta och oregerliga skulle finnas i de skogslänta trakterna där vi nu befinner oss.– Ryktet lär ha berättat att ingen vägfarande kom oskadd genom dess trakter annat än om de vore många och välbeväpnade. Vikingarna kallade detta folk för ’Baller’ och ordet ball betyder ’båld, kraftig, duktig’, eller ’kraftigt utvecklad, ståtlig, mäktig’. En vikingahövding lär ha givit sina män befallning att värva dessa synnerligen stridbara man, ordern löd – ”Rid upp till Ballabu och hämta tio ballar”.
Alla vägar bär till Hultafors…
Hultafors är Bollebygds sockengräns i öster med gårdarna Fjälla, Vikhult och Hultet Övregården samt numera stationssamhället Hultafors. Fjälla by, med tidiga medeltida anor, ägdes och förvaltades 1314 av Margaretha Ebbesdotter (dotter till Örjan Gunnarsson). Hon testamenterade Fjälla till Gudhems kloster, vilket resulterade i en hedrande gravplats vid klosterkyrkan. Gården(arna) har senare, under årens lopp, varit frälsehemman, under Hällered, med Riddare W. Härnskiöld samt överstelöjtnant M. Kjroulf von Wolfen som förvaltare, för att slutligen delas upp och avstyckas till idag ett 70-tal fastigheter. Detta innebär att en stor del av Hultafors ligger på Fjällamark. Det geografiska läget, längs färdvägen mellan Borås och Göteborg, har för Hultafors haft stor betydelse för vår utveckling. I början av det 16:e århundradet var bygdens vägnät i det närmaste obefintligt och kännetecknades för det mesta av dåligt underhållna vagnsleder och ridstigar. Vid laga ting i Borås den 27 september 1639 beslutades att en vagnsväg skulle röjas Liljedal – Råssa och Buagärde, vidare till Råddeby och Vikhults såg och där man passerade torpen ’Kära mors’, Lycketorpet och Lia.
1600- och 1700-talets motsvarighet till dagens riksväg gick från Vedens härad via Wiared by och Wikhults bro till gårdarna Huvdaby och vidare till Göteborg. Vägen skapade möjligheter till handelsutbyte, postbefordran eller kyrkobesök. Bröllopsföljen, begravningsprocessioner använde vägen flitigt samt hela Elfsborgs regemente, till och från slagfälten. En gammal obekräftad sägen säger att ’Kung Karl den elfte, i Wikhulta Li körde välte’.
Folket kring Hultafors med omnejd var, redan då, kända för att vara duktiga hantverkare. Här tillverkades korgar och byttor av trä, det vävdes mattor och tyger i stugorna, även smidet stod högt i kurs med blandannat tillverkning av liar och munnagigor. Och året 1649 efterläts en man, Peder i Sandared, att hugga en ek till ekestock att föra folk över Wiareds sjö. Stocken skulle dock först synas och beses ty ekar tillhörde alla kungen.
Råddeby by, som till stor del ännu finns kvar tätt intill motorvägen, är en genuin bondby med anor från medeltiden. Här passerar fortfarande den gamla grusbelagda landsvägen som öppnades 1836 från Röberg/Horsvad till Borås. Vägen byggdes för en kostnad 37000 kr och finansierades genom att ta upp tull vid ömsom Röberg och Borås (vid Tullen). Vid Råddeby låg torpet Lyckan med utskänkning av brända och destillerade drycker vilket blev en populär rastplats. Krogen fanns fram till 1880-talets slut och det sista värdparet på Lyckan var Kristina och August.
En av vägens flitigaste nyttjare var ’Post-August’ och hans tidigare företrädare. Fram till 1894 svarade August Bruno, vilken var utrustad med en grovkalibrig revolver och ett posthorn, för hemforsling av posten från Borås. Varje fredag for han med sin häst till Borås med avgående post. Den ankommande tog han med sig hem till fru Bruno som drev postkontoret. Med sådana postförbindelser fick man inte ha alltför stora anspråk på ”aktuella senaste nyheter”. Från 1869 var dock familjen Bruno postansvariga utan lön och 1894 avställdes ’Post-August’ då järnvägen övertog postbefordran. Frimärken hade införts 1855 och postlådor börjat att uppsättas på redan befintliga landsvägspostlinjer.
Det kan nämnas att från en förordning från 1635 om postbefordran står att läsa; ”att den löpande postdrängen skulle hava två timmar uppå varje mil att löpa, den som längre tid tillbringar skall varda avsatt och med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd straffad bliva”. Det säges även att var mil innehåller sex tusen famnar samt att vid varje mil uppsättes vissa stenar och kännemärken. En famn = 1,7814 m en mil = 10 688,4 m. Många och mycket gamla Historier härrör sig från dessa vilda trakter. En av dem är att en jagad Lasse Maja (Lars Molin från Göteborg) en gång gömde sitt tjuvgods här öster om Råddeby gård eller trakten kring eller i Abborrsjön.
År 1894 var ett stort år för bygden då det första ångloket stannade i Hultafors. Namngivet nu för stationsändamålet och samma år, 1894, uppfördes banvaktarstugan. Att anlägga banområdet så nära sjön hade dock inte varit det lättaste. Stora ansträngningar fick göras för att bibehålla området kvar på landbacken. Femton år senare, 1909, passerade hela 8 persontåg dagligen och järnvägen innebar ett växande samhälle. 1907-1909 byggdes stationshuset i engelsk stil av arkitekt Yngve Rasmusson, med tydlig skillnad mellan dåtidens 2:a klass och 3:e klass.1936 elektrifierades banan.
Hultafors har dock drabbats av fyra tågolyckor med materiella skador. 1908 raser en del av banvallen med påföljd att ett gruståg ställer sig i sjön. 1958 vållar ett rälsbrott att ett persontåg spårar ur och en av vagnarna hamnar också det i sjön. Ett persontåg har även kolliderat med nedrasat berg med skador på lok som vagnar. Den förhoppningsvis sista olyckan skedde 24 oktober 2001 då förskjutning av gods orsakade urspårning och nedriven kontaktledning.
Mycket av järnvägsstationens tillkomst berodde på att anläggningen av en ”Klimat och Vattenkuranstalt”. Ett Göteborgskonsortium hade köpt delar av gårdarna i Fjälla för att bebygga dessa till en dylik verksamhet. Initiativtagare var en Dr. Björkman från Göteborg. De slottsliknande byggnaderna stod färdiga 1908 och drevs till en början mest som restaurant av Dir. Witte. Denne Witte sålde i sin tur till en Göteborgskvinna Agnes Olsson, vilken drev bolaget i konkurs. Efter konkursen inköptes anläggningen av Ing. Joel Kollen m. fl.. Kollen hade sommartid vistats i Danmark på Sjundedagsadventisternas kuranläggning och föreslog dem att köpa Hultaforsanläggningen. Trots att man redan då hade anläggningen Nyhyttan, väcktes intresset för den undersköna natur som Hultafors utgör. Men i sitt eget namn var man förhindrad att inköpa det utan fick bilda en stiftelse –”Samfundet Sanningens Härold”. Flera av, de framför allt tidiga patienterna led av ”fetsot” och fick genomgå en avmagringskur. Detta innebar en strikt kost med inriktning på det vegetariska, naturligtvis utan alkohol eller kaffe. Detta hade dock som följd att flertalet ”patienter” avvek för att finna ”rejäl” kost bland Hultafors caféer. I en annons från 1942 står det följande: ”I härlig stärkande barrskogsluft ligger Hultafors Sanatorium, en fysikalisk dietistisk kurort, 1000 fot över havet”. Överläkare var, på den tiden, dr E. Garby samt biträddes dr I. Unhäll. Några 1000 fot över havet låg dock ej anläggningen, utan snarare 250 meter (750 fot) över havet.
1940 fanns i Hultafors tre affärer, bank och postkontor. Man levde ett gott småsamhälleligt liv. En caférörelse dök upp på andra sidan sjön samt Fjällas gårdar och Ballebo snickerier i snickarstugor. Två idrottsföreningar fanns här, IK Omega och Hultafors IF. Men tiderna förändras, bil och busstrafiken tog över och 1971 upphörde bemanningen av stationen. Underhållet upphörde och fastigheten förföll alltmer. 1986 beslöt SJ att riva alltihop, men Hultaforsborna tog fram 500 namnunderskrifter. Bidrag, medlemsavgifter och loppmarknader gav 500 000 kronor och renoveringen kunde börja 1987. I Bollebygd finns väl kanske ett tiotal hus som har K-märkts, däribland den gamla fina Vikhults såg, men ännu värdefullare ansågs stationsbyggnaden vara och har därmed byggnadsminnesförklarats och får alltså inte låta rivas.
En stor del av Hultafors tillkomst och framgångar kan naturligtvis tillskrivas Svenska Mått- och Tumstocksfabriken och dess ledare inom familjen Kollen. Förutom själva fabriksrörelsen var familjen Kollen driftig med mängder av underlättand hjälpmedel exempelvis mekanisk tvättstuga, brandstation och bastuanläggning gemensam med Olsfors.
Fler bilder
Här är en lank till Järnvägshistoriskt Forum, där det finns fler bilder på Hultafors Station.