För 8-9000 år sedan steg de första delarna av Bälinge upp ur ishavet och ca 2700 år f.Kr. anlades de första boplatserna i Oxsätratrakten. Bälinge är en gammal kulturbygd och är därmed rik på fornlämningar, bl.a i form av ättehögar, stensättningar och hällristningar. Runstenar har det ursprungligen funnits 37 stycken, varav 17 stycken numera finns  kvar.

Namnet Bälinge anses bildat av ”bål”, en bålplats där eld tänts i religiöst syfte. En annan förklaring till namnet är att det kommer från Bäl, som omnämns på en runsten i Rörby. Egentligen Bäls son (ing betydde son på vikingarnas språk).

Kyrkan är ursprungligen från 1200-talet och har därefter byggts till vid ett flertal tillfällen. Den har varit drabbad av fyra bränder, den sista 1941. Församlingen var från 1500-talet fram till 1922 ärkebiskopsprebende, dvs att församlingen bidrog till ärkebiskopens lön mot att denne utförde prästtjänster i församlingen.
Bälinges första fasta skola, Kyrkskolan, tillkom 1757 och så sent som på 1950-talet fanns sju skolor i socken. Idag har Bälinge en kommunal låg-och mellanstadieskola samt en skola i privat regi.

Två större vägar genomkorsar bygden, ”Gävlevägen” som anlades på 1650-talet som ersättning för den äldre körväg som följde åsträckningen och ”Gysingevägen” (Tidernas väg) som funnits sedan början av 1600-talet. Centralt genom bygden gick i äldre tider en väg från Ulva, via Forkarby/Marsta och Hemringe, som så småningom övergick i ”Tingstuvägen” och vidare mot Skuttunge. Strax söder om Tingstukällan sammanstrålade fler vägar från skilda vädersträck. Tingstukällan var tidigt ett centrum med tings-och avrättningsplats.

Bälinge socken utgjorde fram till 1952 en egen kommun, blev därefter genom sammanslagning med grannsocknarna Bälinge storkommun för att 1971 inkorporeras med Uppsala kommun.

Bälinge är en typisk jordbruksbygd. Av socknens totala areal på 140 km² är en dryg tredjedel åkermark. Sjöar saknas nästan helt, däremot finns stora mossområden, Bälinge mossar är en av Upplands största moss-och myrkomplex.
Två tätorter finns inom socknen, Bälingeby och Lövstalöt.

Näringslivet har som nämnts dominerats av jordbruk, men även industriell verksamhet har funnits i äldre tider, exempelvis Ulva med kvarn, såg, gjuteri och bränneri. Numera är Bälinge mest att betrakta som en sovstad där de flesta pendlar till arbeten på andra håll.

Idag finns två affärer, i Bälingeby och Oxsätra. På 1950-talet var antalet sju.

Författare Kjell Wallén

2462 Innevånare i Bälinge tätort 2016.
Källa: Uppsala Kommun