Till Riksförbundet
Gå till distrikt
Bakgrundsbild
  • Hem
  • Ramhälls gruvor

Ramhälls gruvor

Ramhälls gruvor är ett exempel på en komplett anläggning från 1940-talet, inklusive krosshus, anrikningsverk, långa utfraktsbanor för slig och makadam, transportband mellan krosshus och anrikningsverk, samt höglave i betong med spel i toppen.

Huvudbild

KORT OM RAMHÄLLS GRUVOR

På gruvområdet finns idag gruvlave, krosshus, anrikningsverk och det gamla transformatorhuset från 1918.

Gruvfogdekontor, gruvstuga, verkstad, järnbod, smedja, sågverk, värmecentral, transformatorstation, förråd och makadambana revs på 1990-talet.

Malmförekomsten i området upptäcktes på 1700-talets mitt.
År 1947 startades en av Europas modernaste anläggning för produktion av järnmalmsslig.
1975 upphörde all gruvdrift i Ramhäll.

Följ med SVT in i Ramhälls gruva!

 

 

 

 

 

 

 

RAMHÄLLS GRUVORS HISTORIA

Malmförekomsten i Ramhäll upptäcktes på 1700-talets mitt. Folksägnen talar om en hem- och arbetslös vagnmakargesäll vid namn Hammarin, som fått avsked från bruket i Österbybruk, och var på väg genom skogarna mot Rasbokil när han såg att det fanns malm i berget han gick på. En annan berättelse talar om bergsfogde Petter Enander, som 1742 skulle ha upptäckt malmförekomsten i området. Hur som helst, så finns Ramhälls Grufva med på en karta från 1746.

 

Den tidiga gruvdriften bestod från början i att man, med gamla tekniker, bröt den synliga malmen ur dagbrott, och transporterade bort den för anrikning för hand, handskrädning. Trästegar och tunnor användes för att transportera arbetare, vatten och gråberg. I ”vasken” tog man vara på avfallet, de mindre malmstyckena, genom att sålla jord i stora såll. Det som blev kvar hälldes i plåtskopor med hål i och sköljdes i en vattenlår.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inte förrän 1916 började man använda tryckluftsborr i själva brytningsarbetet. 1918 byggdes en transformator-station vid Ramhälls gruvors dåvarande maskinhus, och 1919 ersattes ångkraften av elström.

 

 

 

 

 

 

Vid det s k Stabbyschaktet sattes en ny lave upp 1925, och 1929 byggdes där ett anrikningsverk av trä. Man upphörde då med gruvdrift, och ägnade sej fram till 1941 enbart åt anrikning av varpstenar.

 

 

När Stora Kopparbergs Bergslags AB 1942 köpte såväl gruvrättigheter som själva anläggningen i Ramhäll moderniserades gruvdriften radikalt.

1942-46 byggdes de nuvarande gruvanläggning-arna i betong, en av Sveriges och Europas modernaste anläggning för produktion av järnmalmsslig, med bl a höglave med spel i toppen, krosshus med bana till anrikningsverket, anrikningsverk och utlastningsbanor för slig och makadam, sligsilos och avfallsanläggning.

Ett sågverk, där virke till gruvan tillverkades, fanns i en äldre träbyggnad intill laven. Den nya anrikningsanläggningen kom igång på våren 1947, och fortsatte fram till nedläggningen 1975.

 

 

 

 

 

 

 

RAMHÄLLS GRUVOR IDAG

Ramhälls Bygdegårds– och Hembygdsförening kan anordna guidade gruvvandringar vid Ramhälls Gruvor efter bekräftad bokning på info.ramhall[at]gmail[dot]com.

Guidning vid gruvan, inkl visning av bygdegården och fika, kostar 120:-/person.

Kontakta föreningen för mer information och bokning.

Varmt välkommen att besöka Ramhälls Gruvor!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla foton är hämtade ut Ramhälls Bygdegårds- och Hembygdsförenings bildarkiv. 

 

Information om cookies

Bygdegårdarna och dess undersidor använder ibland cookies för att underlätta ditt besök på vår hemsida. Om du inte vill att vi lagrar cookies på datorn kan du stänga av detta i inställningarna för din webbläsare. Du kan läsa mer på minacookies.se