Historik

Den romerska historieskrivaren Jordanes berättar på 500-talet e kr om en folkstam på ”den stora ön Scandya (Skandinavien) kallad ferwir. Denna stam var åtminstone delvis Fjäråsbor. Detta stöder att Fjärås var en centralort under brons- och järnåldern. Under järnåldern ägde en betydande kolonisation och nyodling rum. Gravarna samlades till gravfält av olika slag. Ett av de största och mest kända är Li-gravfältet, några 100 m från bygdegården.

Samlingsplatser

Alla tider har haft sina samlingsplatser. Under 1900-talets första hälft samlades ungdomen på alla tänkbara ställen, från vägskäl till dansbanor. Folkrörelserna tog initiativ till både två Folkets Hus och en Bygdegård.

Uppförandet av en bygdegård var en stor händelse under 30-talet för ungdomsverksamheten inom SLU, Bondeförbundets ungdomsförbund. Dittills hade man haft möten i Handelsbolagets samlingssal, pensionat eller i hemmen.

En sommardag 1933 tog några eldsjälar saken i egna händer. Man gjorde studiebesök på olika bygdegårdar och tillsatte en byggnadskommitté. Finansiering skedde med sockenbor som borgenärer. Flickorna startade en syförening och sydde upp inredningstextilierna. En basar inbringade 1300 kr vilket blev en grundplåt till byggnaden.

Ett sågverk vid Bräckan hade gått i konkurs och virket i dess byggnad köptes för 1200 kr. Arbetsglädjen var stor för den nya samlingslokalen. Dagsverken organiserades byavis och mycket frivilligt arbete och gratis material levererades.

Sommaren 1935 stod Fjärås bygdegård klar som en av de största i länet. Kostnaden stannade vid 14 000 kr (dåtidens penningvärde).

Nu kunde föreningarnas verksamhet varvas med bl a filmvisning och idrottsaktiviteter.

Lokalerna är nu för tiden till det yttre lika men har byggts till och vägen har ändrats och därmed möjliggjort större P-plats.