– Äntligen vågar vi testa ett nytt grepp, berättar Lasse Gustavsson. Vi ska inte prata om vad en valberedare ska och måste göra men desto mer om människors drivkrafter och hur vi uppför oss mot varandra. Det är till exempel jätteviktigt att visa engagemang och att det är kul att jobba i en styrelse. Vem vill vara med om det är trist, grått och tråkigt?

Kursen är unik på grund av ett nytt sätt att ge valberedare lust och självförtroende. Nytt är också att hembygdsrörelsen och bygdegårdsrörelsen jobbar tillsammans istället för att konkurrera.

– Är vi flera så blir det roligare, tycker Jennie Fornedal, konsulent på Hembygdsdistriktet. Jennie startade upp inspirationsdagen med japanskt diktmaraton för att öka kreativiteten och ladda kursen med energi.

Pyret Backman som är amatörteaterentusiast illustrerade hur en valberedare kan tänka och agera. Visst kände alla igen sig i den buttre valberedaren utan utstrålning som fått uppdraget för att ingen annan ställer upp.

Lars Håkan Spjut berättade anekdoter från sin tid som valberedare inom Jägarförbundet och vikten av att låta människor synas och ta plats.

– Det måste finnas lust och passionen i det ideella arbetet och så måste vi vara snälla och uppmuntra varandra. Annars blir valberedarnas arbete omöjligt, menar Ulla Johanson, ordförande i bygdegårdsdistriktet.

Dagen slutade med en diskussion om etik, moral och knepiga situationer som en valberedare måste kunna lösa.

– Glöm inte att det roligaste med att vara valberedare är att få träffa och prata med så många olika människor. Dessutom har valberedaren privilegiet att bygga laget, avslutar Lasse Gustavsson.