Bygdegårdens historia börjar 1940 i och med att skolväsendet i Järna centraliserades och flyttade till Centralskolan (nuvarande Mariaskolan) i Järna. Därmed blev Bredsta skola till salu och  Jordbrukarnas Ungdomsförbund, JUF:s Järnaavdelning la in ett anbud. Köpesumman var då 14.000 kr. Alla de aktiviteter och verksamheter som JUF hade bedrivit på olika platser i trakten kunde nu samlas under ett tak. Bredsta skola döptes året därpå om till Rönneberga.
Under de år som nu följde lades mycket arbete ner på renovering, ombyggnad och underhåll av fastigheten liksom iordningställande av en festplats.
Krigsåren medförde att ungdomarnas möjligheter att komma ut minskade och därför ökade anslutningen till JUF. Man hade nu en egen lokal och festplats där man dansade och hade trevligt.
Men säg den glädje som varar beständigt. Efterkrigsåren blev kärvare. Ungdomarna började söka sig till stadsregionerna vilket påverkade JUF:s medlemsantal. JUF började få ekonomiska bekymmer och måste låna pengar för underhåll och renovering av Rönneberga.
Så den 1 augusti 1953 fattade JUF ett definitivt beslut om att sälja fastigheten till Rönneberga Bygdegårdsförening som strax innan sett dagens ljus.

Rönneberga Bygdegårdsförenings historia började som sagt 1953 med att en ny utedansbana på stadig grund byggdes. Festplatsen anlades 1954 och grus kördes till stora platån på området.
I slutet av 1950 talet och början av 1960 talet uppfördes utbyggnaden på gaveln åt öster som idag är scen och toaletter med garderobsutrymme vilket blev ett stort lyft för bygdegården. Takstolarna fick förstärkas med en spännbalk vilket utfördes av Tidblads i Mölnbo.

Under 1960 talet arrangerades stora Bygdegårdsfester den första helgen i augusti (fredag, lördag, söndag) med marknadståg från Järna och med artister som t. ex. Ove Törnqvist och Burken och hans Burkar.

En onsdagskväll på 1960 talet fick Rönneberga besök av den då så populäre ”Snoddas” vilket samlade c:a 700 besökare.

Nu har vi kommit över på 1970 talet och då ordnades med borrning av brunn. Södra väggen och takstolarna började ge vika, så takpannorna plockades ned och ersattes med plåt. Väggarna och takstolarna drogs ihop med rundstång.
1980 talet började med att alla fönster i fastigheten byttes ut för att om möjligt erhålla bättre värmeekonomi. Under denna tid utfördes stora markarbeten som t.ex. parkeringen. Den blev då försedd med belysning. Även lokalen fick nya och ändamålsenliga armaturer.
Vatten drogs upp till festplatsen och stängsel sattes upp runt densamma. Nya utetoaletter sattes upp på området. I slutet av 1980 talet såg Lions till att fastigheten utvändigt blev röd och grann medan Hagströms målade om inne i bygdegården.

Utedanserna var mycket populära under 1970 och 1980 talen. Varje sommar anordnades c:a 15 danskvällar med olika orkestrar. Jan Welanders orkester var det stora dragplåstret i många år. Tyvärr får man konstatera att under slutet av 1990 talet började intresset för utedanser att avta.

I början av 1990 talet hade lokalen blivit väl liten och man tog itu med att bygga ut långsidan mot söder. Lokalen blev större och ett nytt ändamålsenligt kök erhölls. Samtidigt infriades uppställda krav av brandmyndigheten på nödutgångar. Ännu ett nytt golv lades in i lokalen. Själva utbyggnaden var klar 1993. Det som återstod var att flytta köket som blev klart till millenniumskiftet.

För att hålla uppvärmningskostnaderna i schack installerades 2010 en bergvärmepumpsanläggning.

För att ytterligare förbättra värmeekonomin byttes 2022 alla fönster i stora salen ut till 3-glasfönster.