Den lilla ön av marmor mitt i Himmerfjärden liknar ingen annan ö i skärgården. Åratal av gruvdrift har lämnat sina eviga avtryck.
Kalkstenen är överallt närvarande på Oaxen. Mest iögonfallande är det dramatiskt skulpterade berget.
Redan i mitten av 1800-talet startade kalkbrytningen och från 1867 började kalken att brännas på ön. Brytningarna upphörde 1974 och det 35 meter djupa Kroksbrottet mitt på ön fylldes med livgivande sötvatten. En ny tid tog sin början.
Målning av konstnären Otto Hesselbom 1886. Ettans kalkugn till vänster. Tvåans kalkugn till höger revs i mitten av 1920-talet och gav plats för bygdegården Gillet.
Oaxens hamn 1890-talet
Hamnen fotograferad av kalkbruksarbetaren Werner Lennholm tidigt 1940-tal. Treans kalkugn syns längst bak i bilden.
Ugnarna 4, 5, 6 och 7 vid kalksilona. Handkolorerat foto från 1950-talet.
Kroken i slutet av 1950-talet. Två modernare ugnar byggdes där. Kroksviken fylldes successivt igen och här syns en kalkpråm fylla ut viken.När brytningen upphörde fylldes sista djupa dagbrottet med sötvatten! Öns dricksvatten av hög kvalitet.
