Historien om Bråthults bygdegård, 1935 och framåt
Det finns en kassabok för Fanaholms Byggnadsförening u.p.a. med post nr 1 : behållning 46:28 bokförd mars månad 1935.
Det finns ett sparat andelsbevis nr 3 på 10 kronor utfärdat av Fanaholms Byggnadsförening u.p.a. till S.M.Carlsson i Barkhult.
Bygdegårdsföreningen Viljan u.p.a. Fanaholm bildades 24 september 1950, vilket framgår av en verksamhetsberättelse för tiden 24 sept – 31 dec 1950.
Bolagsverket har en registeruppgift där Bygdegårdsföreningen Viljan u.p.a. Fanaholm som startdatum har 1951-01-20.
Det finns ett köpebrev där Fanaholms Byggnadsförening u.p.a. överlåter föreningslokalen Liljedal, belägen på Förtångshult 1:3 i Virestads socken till Bygdegårdsföreningen Viljan u.p.a. Fanaholm. Köpeskillingen var 2000 kronor som erlades i form av 80 st andelar á 25 kronor. Hälften av dessa ställdes till Virestads södra BF-avdelning och andra hälften till Virestads södra SLU-avdelning. Köpebrevet utfärdades av Torsten Jonasson den 31 december 1953.
Flytten till Bråthult
(från styrelseberättelsen 1952)
”Styrelsen har under året undersökt möjligheten att med statsbidrag ombygga Liljedal. Ingenjör Nylander, LBF Stockholm, som besökte Fanaholm den 10 december 1952 för att bedöma huruvida lokalen var av sådan beskaffenhet att den kunde godkännas för ombyggnad, gav oss den upplysningen att något statsbidrag ej kunde påräknas. Han föreslog istället att styrelsen skulle föreslå stämman om inköp av en ny tomt i Bråthult och där förlägga bygdegården.”
12 februari 1953 inkom en protestskrivelse mot stämmobeslut den 8 februari 1953 att inköpa tomten i Bråthult. Extrastämma begärdes av 40 delägare. Extrastämman beslöt under sluten omröstning att inköpa tomten i Bråthult.
Därefter inkom en lista undertecknad av 80 personer med 115 andelar med begäran om återbetalning av andelar.
(Notering av Lars Lundgren – Någon återbetalning har ej hittats i bokföringen och andelslistan har inga strykningar av andelsägare. Förhoppningsvis nådde man då en förlikning. Här kan kanske någon minnesvärd person bidra med upplysningar. Strid var det – men hur löstes motsättningarna?)
Fastigheten i Bråthult
12 April 1953 köptes ett område på 0,4 hektar från Bråthult Södregård 2:1 om ett halvt mantal i Virestads socken från makarna Wilhelm och Annie Bengtsson.
Med området följde rätt att såsom väg använda en 6 meter bred markremsa å stamfastigheten utefter områdets nordöstra gräns. Samt rätt att över stamfastigheten anlägga och bibehålla avloppsledning till ett söder om området befintligt dike. Undertecknare av avtalet för Bygdegårdsföreningen Viljan u.p.a. Fanaholm var Torsten Jonasson och Erik Hederås.
Köpeskillingen var 6000 kronor. Lagfartsbevis nr 440 på Södregård 2:3 beviljades den 18 november 1953 av Västra Värends Domsaga.
Den 25 april 1957 beviljades ett statslån på 175 000 kronor varav hälften ränte-/amorteringsfritt. Räntan var 4 % och amorteringstiden 25 år. Beskedet undertecknades med: ”Detta får jag på nådig befallning, meddela till kännedom”
Torsten Nilsson Statens nämnd för samlingslokaler.
Den 26 augusti 1957 tecknades ett elavtal med sydkraft. Abonnemangskostnad 18 kr/år och 9 öre/kWh.
Den 29 augusti 1957 köptes från Elme glasbruk 180 dricksglas för 90 kronor
180 snapsglas för 63 kronor
180 madeiraglas för 72 kronor
Totalt 225 kronor
Räkning för grävning av vattenbrunn från entreprenören Lennart Petersson 8 timmar totalt 160 kronor daterad 57-10-16
Bygdegården invigdes den 20 oktober 1957 av kommunfullmäktiges ordförande Torsten V. Mattsson.
Den 1 augusti 1957 anställdes linjearbetaren Kurt Nilsson som vaktmästare i bygdegården. I anställningen ingick att hålla tomten i ordning, klippa gräs och kratta mm. Förstås skulle han elda i pannan, sköta bastun och se till att de olika lokalerna är varma, välstädade och i övrigt i ordning. Vaktmästaren skall sköta biomaskinen samt vid teaterföreställningar vara behjälplig med uppförande av scenkulisserna m.m. I övrigt skall vaktmästaren utföra alla andra arbeten, som kan anses vara påkallade i en välskött samlingslokal.
Lägenheten uppläts med fri hyra om 3 rum med klädkammare, kök, matkällare och badrum. Badrummet måste upplåtas åt innehavaren av den lilla lägenheten. Vaktmästaren erhöll 10 % på uthyrningen, film- och teaterföreställningarna. Rätt fanns att åtaga sig servering i bygdegården.
Den 1 oktober 1957 ingicks ett hyreskontrakt med hemvårdarinnan Inga-Maj Olofsson. Mot 70 kronor i månaden hyrdes ett rum med pentry med rätt till användning av badrummet till bad.
Tillbyggnaden av skolan
Sedan 30-talet hade det bedrivits skola i det stora huset snett mittemot bygdegården. De två andra mindre husen var lärarbostäder. Barnen utspisades dock i bygdegården. Maten lagades i befintligt kök och bars sedan i kantiner nedför den branta trappan till rummet under köket. 1965 beslöts att bygga om den sk ”rekvisitan” under scenen till skollokal.
I slutet av 70-talet beslöt kommunen att lägga ned skolan i Bråthult. Det ansågs för dyrt bygga nytt. Barnen skulle omfördelas till skolor i Virestad, Häradsbäck och Älmhult. Det blev en kraftig opinion mot detta. Bygdegårdsföreningen bildade en aktionsgrupp för Bråthults skola. Samtidigt med opinionsarbetet genomfördes insamling av bidrag, såldes andelar, listades dagsverken, skänktes virke m.m. Ett antal ritningar framtogs och förkastades, men till slut var kommunen med på att bygga till bygdegården med en skoldel.
Den 26 januari 1981 beslöt kommunfullmäktige att bidra med medel till skolbygget i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån på 675 000 kronor mot inteckning i byggnaden.
Skolbygget blev byggt till kostnaden 504 998:60 kronor, vilket var under budget. Av överskottet 206 007:89 kronor avsattes en tredjedel till skolgården och utsmyckning i skolan. Resten avsattes till en fond för renovering av bygdegården. På pingstafton 1982 invigdes skolan av länsskoleinspektör Karl Lindblom.
Renoveringen av bygdegården
1984 genomfördes en efterlängtad renovering av bygdegården. Två små tillbyggnader (mark- och källarplan) gjordes också mest avsedda för förråd. Köket förbättrades, handikappramp och toalett installerades, entrétrappan byttes ut, herrtoan byggdes om och damtoan flyttades upp. Köksutrustningen kom från skolbespisningen i Diö.
Bygget beräknades till 802 248 kronor. Statligt upprustningsbidrag 365 253 kr, kommunalt bidrag 180 000 kr samt egna fonderade medel plus privata bidrag och egna dagsverken skulle täcka resten. Slutnotan hamnade på 1 156 702 kronor mycket beroende på tillkommande myndighetskrav på köksventilationen och handikappåtgärderna. Extrakostnaderna kunde täckas med privata bidrag och andelsförsäljning samt att Bostadsstyrelsens bidrag blev hela 613 500 kr samt ett framförhandlat kommunalt driftsbidrag. Eventuellt togs något lån i bank mot lediga pantbrev i fastigheten.
Lördagen den 27 oktober 1984 återinvigdes bygdegården av landshövding Britt Mogård.
Allsportsbanan
Gymnastikföreningen Viljan hade 1991 bildat en ”Allsportbanekommitté” där Ulf Johansson var ordförande och Knut Lange var kassör. Kostnaden var 240 000 kronor där Älmhults kommun bidragit med 100 000 kr, bingolottsförsäljning 61 300 kr, statsbidrag 31 000 kr, olika föreningar 25 000 kr, olika privata bidrag för resten. Kommitténs 7 medlemmar lade själva ca 1 500 arbetstimmar. Banan uppges ha en asfaltgrund med gummibeläggning på.
Lördagen den 28 maj 1994 invigdes banan av kommunalrådet Bengt Wäreborn.
Banan kunde bokas av medlemmar för 10 kr/tim och för icke medlemmar 60 kr/tim.
En ”Allsportbane-T-shirt” såldes för 60 kronor tom 1 juli.
Skolan i Bråthult
Bråthults gamla skola uppfördes under tiden 1930 – 1935. Huset ligger snett NV mot nuvarande bygdegård. De två andra husen uppges vara lärarbostäder.
Efter bygdegårdens uppförande utspisades barnen i bygdegården. Serveringen gjordes i lokalen under köket, varför kärlen med mat bars nedför den branta trappan.
En lektionssal gjordes också tillgänglig då ” rekvisitan” under scenen byggdes om. En trappa fanns då på framsidan från markplanet. Den finns inte längre.
1978-08-28 beslöt kommunfullmäktige att leta mark för ny skola i Bråthult.
1978-11-06 beslöt skolstyrelsen att ta fram en gemensam ritning för tillbyggnad av skolan i Bråthult.
1981-01-26 beviljade kommunfullmäktige ett ränte-/amorteringsfritt lån mot inteckning 675 000 kr.
Skolorna i Virestad församling
Omkring 1860 hade Virestads församling inemot 5 000 inbyggare, och av dessa var 900 barn i skolpliktig ålder. 1862 blev sex småskolor inrättade med fyra skolstationer för varje och med undervisning 9 veckor på varje station. Småskolan ambulerade mellan gårdarna och sköttes av oexaminerade skolmamseller. På sista sockenstämman samma år drev prosten Samuel Eckerbom igenom att skolor skulle byggas i Eneryda, Gylteboda, Sedingehult, Bråthult, Barkhult och Fälhult. Varje bonde, som stod i tur att hålla husförhörskalas för sin rote skulle inbetala 10 riksdaler för betalning av lånet till byggkostnaderna, och i gengäld inte behöva bestå något annat än svagdricka vid husförhöret.
Eneryda skola fick en egen lärare. Övriga skolor fick dela lärare: Kyrkskolan – Sedingehult, Gylteboda – Barkhult och Bråthult – Fälhult. 1920 delades Eneryda skolområde och Fölshults skola tillkom. 1931 tillkom Kistiga folkskola då Kyrkskolans rote delades. Omkring 1920 byggdes två nya småskolor med lärosal och lärarinnebostad inom Bråthults skolområde i Skinnakärr och Åbogen.
Minskat barnantal och införandet av skolskjutsar (började redan 1939) gjorde att skolor drogs in: Skinnakärr 1939, Garanshult 1941, Kistiga 1954, Sedingehult 1954, Barkhult 1956, Gylteboda 1958, Fälhult 1958, Åbogen 1965 och Fölshult 1967. Antalet skolstationer, som år 1938 var 12, hade minskat till endast 3.
Bråthults gamla skola uppfördes under tiden 1930 – 1935. Den 1 mars 1982 flyttades all verksamhet därifrån till nya tillbyggda lokaler i Bråthults bygdegård. Det äldsta skolhuset i Barkhult byggdes 1868, men ersattes av ett nyuppfört 1920.
Källa: Virestads Hembygdsförening
Publicerat i Viljanbladet mars och maj 2002.