Originalet av broschyren var tryckt i två spalter. Nedan ett bildexempel från originalet.
Avskrift av textinnehåll.
Härmed några data om Acksjöns skolrote och Acksjöns gamla skolhus, den byggnad som Acksjöns lokalförening förfogar över.
Min bror Erik och jag som skriver detta fick uppdraget att berätta något om skolan och dess historia
Det begynte så att under år 1865 tillsatte kommunalstämman i Nyed en kommitté som skulle utreda frågan om byggande av skolhus i Acksjön, dessförinnan hade man hållit skola i någon bondstuga.
Min farmor som var född i Acksjöhyttan den 22 juli 1851 berättade att hon i sex veckor gick i skola på Rotgården i Fösked. Det var lång väg att gå, och säkert var det en kuslig upplevelse för henne när hon på vägen till skolan fick se tre vargar springa över åkrarna söder om Acksjöhyttan.
Acksjöns skolhus byggdes 1872. De personer som hade hand om bygget var Jan Nilsson, Jonsbyn och Olof Larsson i Acksjön. Uttaxering skedde efter skattekrona, det vill säga efter i mantal satt jord. En del av arbetet utfördes genom gjorda dagsverken.
I ett gammalt tidningklipp skriver Albert Stark att slutredovisningen av räkenskaperna för skolhuset är daterat den 19 oktober 1873. Som granskningsman hade brukspatron K W Geijer på Fösked skrivit under och förklarat räkenskaperna befunna utan anmärkning.
Stark uttrycker sedan sin förvåning över den dryga kostnad skolhuset drog när man betänker dåvarande penningvärde. Slutredovisningen upptager nämligen en summa på ej mindre än 2.289:78. Uttaxering för kostnaderna har gjorts i fyra särskilda omgångar.
Det som sedan blev småskola tillbyggdes 1927. Lärarbostaden byggdes 1912 och såldes sedan när skolan drogs in 1951, till Karl och Henry Bergman
När skolhuset var färdigbyggt så framkom en önskan från bygdens folk att fira julotta i skolan.
Två man, Jan Andersson och Petter Jonsson från Acksjön, åtog sig att hos prosten Althar erhålla tillstånd att få fira julotta i skolan, men när de framförde sitt önskemål så nekande dock prosten att gå med på deras begäran.
De gick först en bit på hemväg men stannade och kom överens om att detta var en orättvisa mot dem som själva byggt huset och att de ändå inte skulle få disponera över det.
De ilsknade till och vände tillbaka till prosten och nu var de inte så ödmjuka längre. De talade helt enkelt om att julotta skulle komma att hållas i skolhuset.
Julotta hölls sedan och skolsalen var fullsatt och många fick stå utanför. Vakt utsattes för att varsko om något skulle inträffa.
När julottan var slut samlades folket på gården och samtalen rörde sig naturligtvis om att man blivit nekad att samlas i skolan.
Då yttrade sig en av dem, han så kallades i dagligt tal för BonnJonte ”Vi bygger ett hus mitt emot skolan där vi kan samlas utan att fråga någon”.
Bönhuset byggdes och invigdes i september 1874. Den från Frykerud inflyttade E M Nilsson blev församlingens föreståndare. Han hade varit bosatt i Jonsbyn sedan 1870. De gamla sade att det var Nilssons verk att bönhuset kom till. Medlemsantalet var vid denna tid mellan 70 och 80 personer.
Det fanns också de som kunde berätta att de gått i skola i Västanå. Man talade om den ”rolie skoern i Västanå”. På rasterna badade pojkarna i Kamphole. En av pojkarna ville inte bada där för han tyckte att det var för djupt. Men hur det var så fick han nog hjälp att komma i. När han kom upp så ropade han; ”Tänk jag såg inte Guss dag”
Många olika lärare har verkat i bygden. En av dem, den allra första var en som kallades ”Böttlocken”. Han var ofärdig.
En gång i tiden härskade den stränge läraren Jan Gustaf Nywall. Han var den förste läraren som fick flytta in i det nya skolhuset. Detta var dock länge efter att ”Böttlocken” slutat sitt jordiska dagsverke.
Under 1880-talet verkade Maria Katarina Andersson, mest känd under namnet mamsell Britta Maja.
Hon var i sitt slag ovanlig kvinna. Enbart med småskolebarnen som hjälp bröt hon upp den steniga backen som omgav skolan och förvandlade den till en vacker trädgård med gräsplaner, blommor och rabatter. Denna hennes odlargärning blev till och med omtalad i länstidningen.
Sträng var hon dock som lärare. Det hände att föräldrar klagade hos prosten över lärarinnans stränghet men rönte där föga förståelse. Om man så letade över hela Sveriges rike så kunde man inte finna en bättre lärarinna. Det var prostens svar och så fick det bli.
Efter mamsell kom en lärare, Nils Gustaf Johansson, som i folkmun kallades Stolken. Han var ej så sträng som sin företrädare, mest stannade det vid hot om bas. Han tjänstgjorde från 1875 och fram till 1900.
I Nyedsboken står det att mellan 1900 och 1908 förekom elev- och lärarbyte mellan skolorna i Näs och Acksjön men detta måste ha förekommit mycket tidigare. Min mamma som bodde i Fösked och är född där den 20 juli 1880 talade om att hon en tid gick i skola i Acksjön. Bland skolkamraterna minns hon Viktor och Jan Petter i Haget.
Signe Österlund kom till Acksjön 1909 och verkade där fram till 1942. Vi äldre i vår familj hade henne som lärarinna under hela skoltiden. Hon kom från Obbola långt uppe i norr.
Karl Erik Hassel tjänstgjorde som lärare mellan 1942 och 1946. Karl Erik efterträddes av sin yngre broder Bo, som uppehöll tjänsten till 1851 då skolan lades ned.
Den 25 oktober 1954 upprättades Nyeds kommun ett gåvobrev med följande lydelse:
Nyeds kommun upplåter härmed utan vederlag till Acksjöbygdens samlingslokalförening Acksjön Molkom, fastighet Acksjön östra 2:1 i Nyeds jordregistersocken omfattande en areal av 0,2428 hektar.
Fastigheten med full äganderätt får omedelbart tillträdas
För Nyeds Kommunalnämnd den 25 oktober 1954
Allan Grönkvist, Kommunalnämndens ordförande, Karl Eklöv, Kommunalkamrer.
Enligt Albert Stark betitlades skolroteln när skolan byggdes för 6:e roteln som enligt honom omfattade Västra och Östra Acksjön, Jonsbyn, Herrån, Västanå och Acksjöhyttan, men när jag gick i skolan fanns även elever från Sandbäcken, Kägelholm, Grönfallet och Udden.
Enar Bergman
Erik Bergman