Historik över Tystberga Bygdegård under 50 år.

Föreningen bildades vid konstituerande sammanträde i Stationskolan den 14 juni 1931, efter sammankallande av Bernhard Andersson.

Den första styrelsen bestod av: Nils Eriksson, Bernhard Andersson, Klas Gustavsson, Erik Andersson och Gustav Hedman. Vid registreringen den 8 augusti 1931, hade styrelsen något annorlunda utseende: Nils Eriksson Järnvägen, Klas Gustavsson Sättra, Oskar Karlsson Harstahopen, Axel E Noren Kristineberg ordinarie ledamöter, samt Nils Eriksson Eneby och Ruben Johansson Rosendal suppleanter.
Verksamhetsberättelsen för 1931 visar att 98 enskilda och 10 föreningar tecknat sig för andelar med kronor 6.000, vid årets slut inbetalades 973 kr. Under året fördes undersökningar om förvärv av tomt att bygga lokalen på, dels fru Izos om Eneby hage, sam t även virkeshandlare Abreham­sson Jönåker om tomt i Falkbacken. Den senare låg utanför byggnads – planerat område och betingade därför ett lägre pris, vilket användes av styrelsen vid förhandlingar om tomten Eneby hage som var intressant. Södermanlands Enskilda Bank skriver den 26 jan.1932 att grevinnan Izos Hånö, var beredd sälja tomten Eneby hage för 3.500 kronor. Kontraktet är inte utskrivet förrän 5 dec 1932, och med förbehåll att Byggnadsföreningen gjorde upp med arrendator Johansson om intrång i hans avtal under gällande ärendeperiod. Den 19 mars samma år hade föreningen hos Tystberga Kommun begärt ett lån ur fru Ebba Fors fond på 10.000 kr. vilket dock avslogs.

Under tiden fram till januari 1934 saknas handlingar, men tydligen hade föreningen anskaffat en monterbar dansbana, samt anordnat sommarfester på den inköpta tomten. Troligen har även försäljning gjorts till Idrottsföreningen av den tomt de för närvarande disponerar, det vill säga, till gränsen av staketet vid vår parkering. Den ursprungliga tomten begränsades i norr av Mälby åkeri, öster vägen till Mälby, samt i väster av järnvägen, den södra gränsen är mera flytande men torde sammanfalla med vårt staket via parkeringen.
Bygdegården är projekterad av ingenjör Emil Karlsson Djursholm, och från början inredd som folkbad i källarvåningen, därför hade föreningen erhållit bidrag med 2.000 kr. från Pensionstyrelsen samt lån från Sv.för. för folkbad med 3.500 kr, amorteringstid 10 år. För detta lån hade kommunen borgat, samt förbundit sig att lämna årligt bidrag med 400 kr. ur pastor lmans överskottsfond, mot att föreningen svarade för fria skol­bad. Det första kontraktet skrevs med Tunabergs Trävaru AB om stomme till bygdegården den 22 juni 1934, kostnad 6.900 kr.

Som huvudentrepernör antogs Johan Pettersson, Axel Nyström, Ernst Karl­sson och Sven Johansson, till en kostnad av 15.100 kronor.
För vatten avlopp och värme antogs Bengtsson & Gjärdman, kostnad 7.000 Kr. Elinstallationer utförde Frans Westerberg Runtuna pris 1.750 kr
Till målningen antogs målarfirma Gustav Linder, kostnad 2,375 kr. Samtliga entreprenörer förband sig att ha lokalen färdig senast 15 dec. men vi kan läsa att lokalen togs i bruk första gången den 28 dec, men huset i övrigt var ej färdigt.
Invigningen av lokalen gjordes i samband med årsmötet den 14 april 1935 och slutbesiktningen 15 maj. Vid årsmötet omvaldes styrelsen men Arvid Karlsson Granhem blev suppleant efter Ruben Johansson. Andelskapitalet var uppe i 6.209 kr. och vid denna tid tecknades 44 underborgensförbindelser & 200 kr.
Kostnaderna för bygget har senare redovisats bli 55.000 kr beroende av att en del arvbud var delanbud, och i vissa fall tillkom en del material, vi kan även tänka oss att frivilligt arbete tillagts.
Biografverksamhet har förekommit sedan lokalen färdigställts, den hette på den tiden Idealbio. Den egna verksamheten var omfattande, under 1935 anordnades 22 offentliga danser samt en sommarfest i pingsthelgen. Det kan nämnas vidare att fläkt skulle anskaffas till stora salen, samt att ribbved kunde köpas för 1:75 m3.
Vid årsmötet den 21 mars 1936 inträffade den förändringen att Nils Erik­sson Järnvägen, avgår ur styrelsen på grund av flyttning från orten, Ivar Andersson tar över ordförandeskapet. Från den 1 aug. detta år tar Skandiabio, Nils Pettersson Flen, över filmverksamheten i Tystberga. Den 18 april 1937 hålls extra sammanträde med Bygnadsföreningen, för att besluta om uppförande av ny dansbana i parken, den skulle kosta 1.600 kr. utan tak, dessutom ska uppföras serveringspaviljong och skjutbana. Samma år upptogs en ny brunn på tomten, därför att den gamla visade sig otillfredsställande.
Under år 1938 utfördes gatubelysning på vägen mellan Bygdegården och anslagstavlan vid vägskälet, kostnad okänd. Av styrelseberättelsen för 1938 framgår att insatskapitalet ökat till 8.500 kr och den egna verk­samheten bestod av 20 offentliga dansaftnar och en sommarfest.

Vid årsmötet den 16 april 1941 avgick Klas Gustavsson ur styrelsen, han avtackades för 10 verksamhetsår, han ersattes av Martin Eriksson Ekeby. Till ny styrelsesuppleant valdes Eskil Skog Harsta.
Det kan nämnas att under året diskuterades inom styrelsen att försöka hyra ut garderoben till någon utomstående, samtidigt höjdes inlämningsavgiften till 20 öre. Brandförsäkringsvärdet höjdes under året med 10.000 till 63.400 kr.

 

Under åren 1939 till 1945 rasade andra världskriget vilket satte sina spår i verksamheten. Byggnadsföreningen löste transportproblemen till danskvällarna på så sätt att tåget mellan Stockholm – Nyköping stan­nade i Tystberga kl. 01.30, varför man fick mycket folk från Nyköping med omnejd. Det kan nämnas att Landsfiskalen i Trosa var mäkta bekymrad, över ordningen dels i lokalen och även vid påstigande vid järn­vägsstationen. Han begärde bland annat att vintertid skulle sättas ett staket bakom lokalen, som avskärmade parken, det skulle då bli lättare att kontrollera spritförtäringen. Att anordna danser gick på tur mellan styrelsens ledamöter, och för detta utgick ett arvode av 5 kr. per kväll, och varje medhjälpare fick 2 kr.
Vid årsmötet 1944 fick revisorerna första gången arvode, hela 15 kr. styrelsen i övrigt hade kommit upp till 400 kr. Styrelsemöte 10/10 samma år, beslutade att dra in telefon i vaktmästarens lägenhet, detta möte behandlade även ansökningar för ny vaktmästare. Antagen bland 11 sökande blev Verner Eriksson Hamra, efter Albin Hellman som innehaft tjänsten sedan starten 1935.
Vad beträffar anställningsvillkor se anställningsavtalet detta år. Årsmötet 1945 väcktes tanken att i parken uppföra en gammelgård, en ny dansbana med tak fanns även med på önskelistan.
Vi förflyttar oss till årsmötet 1 april 1946 då en del förändringar uppstår i styrelsen. Kassören från starten Axel Norden avgår av åldersskäl, Sven Johansson Karlsholm nyvaldes, Eskil Skog Harsta omvaldes, han blev ordinarie redan 1944. Övriga i styrelsen är suppleanterna Erland Gustavsson Sättra och Allan Johansson Snickarhult, revisorer Holger Johansson Stene och Nils Andersson Konsum. Vid konstitutionen blev Nils Eriksson Ekeby föreningens nya kassör. Styrelsen redovisade för­slag till ombyggnad av dansbanan, den skulle ha en yta på ca.200 m2., kostnad ej redovisad. Från den 9/4. 47 kan vi se att Skolstyrelsen vill hyras lilla salen för 7 läsåret till en reducerad hyra av 1.400 kr per år. Styrelsen har under året bekymmer med badanläggningen som inte vill gå ihop ekonomiskt.
Vid ett styrelsemöte i febr. 1948 talas om att anskaffa material till staket runt parkområdet, och i april nämns för första gången att gammalstugan var ett faktum. Stugan har skänkts av greve Mörner Björksund, och har tidigare funnits vid Jonsvreten i Tystberga, den torde ha byggts någon gång under 1700 talet. Den var klar för invigning söndagen den 29 augusti, med anförande av doktor Shnell och uppträdande av SGU. folkdanslag. styrelsemötet i sept. omtalar att räkningar för uppförande av Jonsastugan var på 2.460 kr. därtill kommer frivilligt arbete och material för ca 2.000 kr.

 

Vi går till årsmötet som hölls den 26 mars 1949,då händer lite för­ändringar i styrelsen. Ivar Andersson undanbad sig återval, han hade
då 18 år i styrelsen varav 13 som ordförande. Ny ordförande blev Sven Johansson. I april togs beslut om medlemskap i Bygdegårdarnas Riksförbund. Den 28 sept. samma år omtalas att byte på vaktmästarsidan är förestående, den nytillträdande torde vara Erik Berggren med fru.
1950 den 9 aug. talas första gången om en eventuell tillbyggnad av lokalen, från kommunen skulle begäras ett anslag på 10.000 kr.
Den 9 juni 1951 togs anbud på installation av vattenklosetter till lokalen, samt vaktmästarens lägenhet. Redan den 14 augusti var det dags att anta ny vaktmästare, den här gången blev det Erik och Barbro Skog. En fast lön på 200 kr per år skulle utgå.
År 1952 talas om att anskaffa 2 elspisar, men priset med installation fick ej överskrida 500 kr. Samtidigt talas om att sätta upp nätstaket runt tomten med en meters höjd.

Vi förflyttar oss till den 26 aug.1956, då antogs Fredrik och Lily Hell­berg till vaktmästare i Bygdegården. Ungefär samtidigt beslutades att inköpa 200 nya stolar till lokalen, samt bygga om maskinrummet för att rymma en maskin till.
Den 15 dec.1959 talas om att bygga om källarlokalerna, byggmästare Sune Eriksson var vidtalad att ta fram ritningar och pris. Ungefär samtidigt hade Idrottsföreningen beslutat dra fram kommunalt vatten till sin anläggning, byggnadsföreningens styrelse ansåg det lämpligt koppla på samma ledning och dela kostnaden. Året efter anslöts även avloppet. Årsmötet den 6 april 1961 får vi ny förändring i styrelsen, Albin Hell­man och Martin Eriksson avgår, nyvalda Allan Johansson och Harry Linder. Eskil Skog blev ny ordförande och Harry Linder sekreterare.
Ordföranden redogjorde för hur långt den planerade upprustningen framskridit, samt att Riksförbundet ansett fullständig modernisering borde göras, kommunen måste i så fall ge bidrag så att även statliga bidrag och lån kunde utgå. Styrelsen hade kontaktat kommunförvaltningen och en kommite var tillsatt som diskuterade denna fråga. Arkitekt Brunzelius från Nyköping var den 5 okt. ute och visade ritningsförslag vilka styrelsen ansåg vara antagbara, samma resultat kom de kommunala represen­tanterna till, även om det gnisslades över att det för kommunen skulle kosta 40% på beräknat 200.000 kr. Den 19 sept. hade föreningen fått pris på fullständiga ritningar för anbudsgivning, de kostade 4.500 kr. Den 25 mars 1963 hade fyra anbud inkommit, varför styrelsen vid års­mötet kunde förorda det lägsta Seger & Son = 110 500 kr.

El och sanitet fick styrelsen årsmötets uppdrag att infodra. Den 17 april antogs för vvs. Enstaberga rör summa 27.000kr

Elinstallation antogs bogstaortens Elförening, summa 6.900 kr. & moms. Vid sammanträde den 13 juni kan läsas, att oljeeldning var installerad det är möjligt att detta ingick som del i vvs. anbudet.
Vaktmästarens lön skulle på begäran höjas med 200 kr +10% på den öka­de uthyrningen, räknat på de sista fem åren. Vid ombyggnaden skulle överljusen på fönstren i stora salen tas bort. Från kommunen skulle begäras ett tillfälligt lån på 70.000 kr tills bidraget utgår.
Den 21 nov. hade styrelsen inbjudit representanter från delägande föreningar, för att ta en diskussion tillsammans med ordf. i Bygde­gårdarnas Riksförbund, konsulent Jansson.

Under år 1965 var 2 grupper av lekskolan inhyrda i hobbylokalen. Årsmötet den 14 april 1966 sker en förändring i styrelsen, Sven Johansson har avflyttat från orten och i hans ställe valdes Rune Sand­berg. Under året fördes förhandlingar med Fastighetsanställdas Förb. om vaktmästarens lön, förutom styrelsen deltog representanter från kommunstyrelsen, därför att föreningen inte hade pengar i egen kassa för de ställda kraven.

Årsmötet i april 1967 går till historien som det livligaste hittills i föreningens verksamhet. Såväl ordförande som kassören som båda var representerade i fullmäktige hade vid tillfälle fått påskrivet, dels för 25% överskridande då Bygdegården renoverats, dels även för de förhandlingar som förts om vaktmästarens lön. Båda ställde vid års­mötet sina platser till förfogande, trots 1 år kvar av mandattiden. Avsägelserna godkändes inte, den ende som avgick vid årsmötet var Allan Johansson som han efterträddes av Ingemar Pettersson Skogsvägen. Vid årsmötet 1969 avgick mångårige ledamoten Eskil Skog ur styrelsen och ersattes av sonen Bengt Skog. Vid konstitueringen blev Rune Sand­berg ny ordförande. Det diskuterades huruvida vi kunde snygga till den vittrade entrefasaden, vid senare möte antogs anbud från Seger & Son, på 43:8O m2 att beklädas med PVC plast, slutkostnad 3.600 kr

I mars 1970 hade vi ett möte med Skandiabios ägare Nils Pettersson som ville att föreningen skulle överta hans biografmaskinen, då han av åldersskäl, ville trappa ner sin verksamhet, begärt pris 10.000 kr Den 4 juli beslutades överta bioutrustningen genom hyresköp, 25% på inkört brutto.
Även vår dansbana i parken var i behov av reparation, taket belades med aluminiumplåt, kostnad 7.977 kr.
Bygdebio som var det regisserade namnet på vår filmverksamhet, visade sig inte vara någon strålande affär, 1970 var underskottet 839 kr. och 1971 blev det 2.975 kr. de höga fraktkostnaderna var orsaken.
Vid årsmötet 1972 framhöll styrelsen det var oförsvarbart att fort­sätta filmverksamheten, men en ny intressent Kent Andersson hade anmält sig för filmstudio, en slags förening med medl.avg. och lågt bilj.pris

Då biografutrustningen inte var färdigbetald, sökte och fick föreningen 1.800 kr från Fritidsnämnden så att maskinerna blev våra.
Som påbröd på bekymrarna förättades brandsyn, och vi hotades med att få stänga lokalerna, då inga pengar fanns för att åtgärda densamma.
Årsmötet 1973 innebar den förändringen i styrelsen att Ingemar Petter­sson avgick, och Anders Jons invaldes i hans ställe. Under året disku­terade styrelsen att en större reparation var nödvändig, men den visade sig bli så omfattande att årsmötet inväntades.
Årsmötet gav styrelsen uppdrag att fortsätta renoveringsplanerna, och från Fastighetskontoret kom ingenjörerna Gryt och Vallkvist som skissade efter våra önskemål. Byggkonsult Nyköping utförde ritningsförslagen som sedan visades för arkitekt Leif Olsson Stockholm, han var av Riks­förbundet utsedd granskare. Samtidigt den 24 juli övertogs biograf­verksamheten av Kärnan Bio, Jean Andersson mot en hyra av 25:- brutto. Ansökningshandlingar för upprustningen var inlämnad till Kulturnämnden, meningen var att den skulle göras våren 1975, det visade sig då att inga pengar fanns det året varför tiden framflyttades.
Den 31 dec.1975 kom in skriftligt på att kommunen beviljat 45.600 kr i anslag, samt borgen med högst 26.400 kr. baserat på en totalkostnad av 188.000 kr. Vid årsmötet 1976 hade vi ingen byggherre som kunde åta sig jobbet, tips efterlystes hos deltagarna. En förändring i styrelsen, Bengt Skog avgick och ersattes av Mats Denninger.
Efter många besvärligheter antogs som huvudentreprenör Rydbergs Byggservice: för vvs. Värme & Vatten Nyköping: elinstallationer Bogsta­ortens elförening Tystberga: målningsarbete Bröderna Linder Tystberga: Dagkontrollant blev verkmästare Evert Boström Tystberga. Arbetet utfördes på löpande räkning, därför att en del oförutsedda saker kunde inträffa under arbetets gång. Slutbesiktning företogs den 7 dac.1976, alla fak­turor var ej inkomna, slutsumman pekade på 304.000 kr.
Vaktmästarparet Hellberg sade vid årsskiftet upp sin anställning, varför platsen måste utannonseras, de hade när de avtackades på års­mötet 1977 innehaft den i 20 år. Den nya vaktmästaren som kom från Strångsjö, provanställdes på tre månader, men stannade inte fullt den tiden, styrelsen svarade för lokalen över sommaren, och den 1 okt. tillträdde Kaj och Sally Harri.
När vi kom till årsmötet 1978 kunde hela kostnaden överblickas, då hade summan närmat sig 310.000 kr. För att täcka mellanskillnaden måste föreningen ta privatlån av Nils Eriksson på 65.000 kr med kom­munal borgen, att amorteras på 10 år.
Åter en förändring i styrelsen, efter Mats Denninger valdes Sölve Vestergren, nya revisorer blev Karl-Verner Andersson och Ivar Nilsson.

Vid konstitueringen gjordes den förändringen att Anders Jons blev kassör i samband med omläggning till modern bokföring, det var för övrigt ett krav frän de avgående revisorerna, Nils Eriksson kvarstod som vise ordförande.

Den 4 april 1979 var det åter dags att vaktmästaren ville sluta, men styrelsen ansåg det enklast att själva ta hand om anläggningen över sommaren, från ett sammanträde i maj kan vi se att Inger Sjöholm och Kent Vesterberg skulle tillträda den 1 september.
Årsmötet i mars 1980, där avgick Anders Jons, och i hans ställe nyvaldes Peter Thörnblom som vid. konstitueringen blev sekreterare, till ny kas­sör valdes Harry Linder. I övrigt omtalade styrelsen sina planer på att byta oljeaggregat / 17 år / samt montera radiatorventiler, för att minska oljenotan. Kommunens energirådgivare skulle rådfrågas.

Den 12 juni antogs Ingrid och Evald Tullgren som vaktmästare, med tillträde 1 september. Under tiden skulle vindsbjälklaget isoleras med 17 cm. mineralull, fönster och dörrar tätas med gummilist, oljeaggregat och termostater var ordnat. Totalsumman blev 24.238 kr. och i statligt och kommunalt bidrag hade vi fått 23.190 kr.

I juli 1983 gick vår kamrat i styrelsen Nils Eriksson bort, hans minne är djupt förknippat med bygdegården, – han tillhörde styrelsen sedan starten 1931, med andra ord drygt 50 år.

Vid årsmötet 1984 nyvaldes Ivar Nilsson som vise ordförande, och till revisor nyvaldes Göran Andersson.

Vad beträffar vår nuvarande ekonomiska ställning kan vi nämna att för 1984 utgår kommunalt driftbidrag med 65.000 kr. och vi har ca.20.000 kr i amorteringslån + 76.000 kr i statligt ränte och amorteringsfritt lån som ska begäras avskrivet. under 1988.

Tystberga i maj 1984 Rune Sandberg