Sommaren 1915 hittades vid plöjning den så kallade Töreskatten. Den då nioåriga flickan Linnea Andersson, senare gift Nilsson, fick se ett silverföremål i jorden. Snart hade hon och modern grävt upp ytterligare nio föremål.

Av dessa känner vi bäst till ett ringformat spänne med rundlar, samt en sked med runt blad. Vidare hittades ett runt kupigt smycke, tre ringformade spännen samt fyra häktor, vilka användes i stället för knappar i klädedräkten.

Spännet med sex rundlar med lejon och gående fåglar och mellan dessa människoansikten. Liknande spännen är kända från Norge och Bohuslän Skedar med runt blad var vanliga under medeltiden och då som kapitalplacering, sällan användes dessa vid måltider.  De andra föremålen har motsvarighet i Karelen, på Gotland och i Skåne.

De tio föremålen som lades ned i Töre, tyder på att någon välsituerad bonde eller köpman här gömde sitt kapital. Detta bör ha skett under 1300-talets senare del. Föremålens ursprung både från väster och öster, visar inte bara rikedom utan även kontakt med omvärlden.

En äldre motsvarighet är de samiska så kallade offerplatsfynden, till exempel Unna Saiva i skogslandet mellan Lansjärv och Pålkem. Töreskatten och offerplatsfynden avslöjar samma sak; välstånd och vidsträckta förbindelser.