Till Riksförbundet
Gå till distrikt
Bakgrundsbild
  • Hem
  • Om bygdegården

Om bygdegården

Från anrik skola till bygdegård

Byggnation och invigning
Det pampiga huset som idag är känd som Säfsta bygdegård byggdes i slutet av 1880-talet för att bli skola. Bakom bygget stod Vårfrukyrka församling som hade velat anlägga en skola ända sedan 1860-talet.
I början av 1888 rapporterades det om att man skulle börja köra sand till bygget och redan i oktober samma år fanns taket på plats. 1889 stod skolhuset färdigt, vilket inskriptionen ovanför ingången vittnar om. Huset hade då två läsesalar, två slöjdsalar och avklädningsrum. På övervåningen fanns lärarbostäder.
Invigningen ägde rum i augusti 1889. I en text i Enköpings-posten berättas det att en ansenlig skara av både församlingsbor och främlingar samlats och att tillställningen inleddes med att barnen sjöng en psalm. Man passade också på att ha upprop med barnen.
I samma artikel visar författaren upp en tydlig stolthet över skolan: ”Som vi förut nämt, är Säfsta skolhus en bygnad, som säkerligen icke eger sitt motstycke på nära håll. Ja, måhända kan ingen annan landskommun inom riket berömma sig af ett sådant folkskolehus.”
Hur stor sanning som fanns i påståendet får vara osagt men citatet är ett klart exempel på att skolbyggnaden ansågs vara viktig.
Åren som skola
I en bok från 1947 berättas det att Säfsta skola hade 90 elever och erbjöd både en sjuårig folkskola och en yrkesbestämd fortsättningsskola. Huset var då utrustad med fyra lärosalar, slöjdsalar, avklädningsrum, tre tjänstebostäder, skolbad och skolbibliotek. Det är oklart om de två sistnämnda även fanns redan 1889.
I början av 1950-talet gjordes en av skolsalarna om till skolkök dit äldre elever kom och fick undervisning. Om man även tidigare bedrivit sådan undervisning i huset är okänt.
Slutet för skolan och en ny början
Någon gång efter våren 1956 lades skolan ned. Andra sockenskolor i bygden gick samma öde till mötes under 1960-talet.
Men den gamla skolans äventyr slutade inte där. Huset hade nu övergått i Åsunda kommuns ägo och en kamp om vad man skulle göra med byggnaden inleddes.
I slutet av 1964 och i början av 1965 var det nära att huset såldes till ett finskt företag som tillverkade spannmålstorkar och som tänkte öppna en mekanisk verkstad i skolan. Trots att kontraktet var utskrivet, skrevs det aldrig under. Den tilltänkta köparen försökte pruta på priset och tackade till slut helt nej. Ortsbornas protestlistor mot försäljningen hjälpte kanske också till att ta död på det hela.
1970 köpte Säfsta Bygdegårdsförening skolhuset. Sedan dess har det använts för en rad aktiviteter för ortsborna, exempelvis knytkalas och loppisar. Byggnaden hyrs också ut till bröllop och andra fester.
De första knytkalasen arrangerade föreningen åren omkring milleniumskiftet och man höll på i 10 till 15 år. Varje gång kom mellan 60 och 100 personer som själva tog med sig mat och dryck och samlades för att dansa och ha det trevligt.
Loppisar är ett återkommande inslag som arrangerats i över 20 år, ibland flera gånger varje år. Särskilt populära är barnloppisarna då allt från kläder till leksaker byter ägare.
Sedan ett par år tillbaka används bygdegården återigen som skola. Delar av lokalerna hyrs ut till Säfsta ekologiska förskola och på så sätt har cirkeln slutits: byggnaden har återvänt till sina rötter.
Fotnot: Ett stort tack till alla som hjälpt till med research och bidragit med information: Torbjörn Litsfeldt på Enköpings museum, Sören Sagström, tidigare elev på Säfsta skola, och Anders Wärn, initiativtagare och arrangör av knytkalasen.
Källor:
Artiklar:
Texter ur Enköpings-Posten från 15 juni 1888, 31 januari 1888, 19 oktober 1888 och 16 augusti 1889.
Texter ur Uppsala Nya tidning från 17 december 1964, 5 mars 1965, 24 april 1965, 30 mars 1965 och 22 april 1965.
Böcker:
Sveriges Bebyggelse, Uppsala län, tryckt 1947
Kommunal revolution i Enköpingsbygden, tryckt 2003
Muntliga källor:
Sören Sagström, tidigare elev på Säfsta skola
Anders Wärn, initiativtagare och arrangör av knytkalasen
Hemsida:
Information om cookies

Bygdegårdarna och dess undersidor använder ibland cookies för att underlätta ditt besök på vår hemsida. Om du inte vill att vi lagrar cookies på datorn kan du stänga av detta i inställningarna för din webbläsare. Du kan läsa mer på minacookies.se