Till Riksförbundet
Gå till distrikt
  • Hem
  • Nyheter
  • Bygdegårdar - för lokal utveckling i Örebro län HUR slår Corona

Bygdegårdar – för lokal utveckling i Örebro län HUR slår Corona

Bygdegårdarna måste leva kvar – för den lokala utvecklingen, demokratin och kulturen

Vi är stolta över att vara Sveriges största organisation för allmänna samlingslokaler. Tillsammans är vi 1 447 mötesplatser för demokrati och kultur över hela landet. Men vad händer nu i coronans spår? Det finns en överhängande risk att en stor del av dessa lokaler läggs ned vilket i sin tur orsakar ett stort tomrum i civilsamhället, såväl som för privata och offentliga aktörer.

Kallax, Askersund, Skällinge, Vendel, Nogersund, Enånger, Korskrogen, Fellingsbro … över hela landet finns bygdegårdar, bystugor och föreningsgårdar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Drivna av ideella föreningar med syftet att det ska finnas allmänna samlingslokaler öppna för alla med en demokratisk värdegrund. Bygdegårdarna utgör en viktig del i ryggraden i hela landets tillgång till mötesplatser. För över 100 år sedan tog landsbygdernas ungdomar initiativ och byggde de första bygdegårdarna med helt ideella resurser. Drivkraften var fria mötesplatser, lokaler för kultur, folkbildning och fest. Även idag, då det offentliga och kommersiella drar sig undan landsbygderna, är behovet av bygdegården som nav för den lokala utvecklingen avgörande för att hela landet ska leva.

Dessa ideella föreningar som tillhandahåller mötesplatser för allt från högtider, kurser, LAN, träning, teater, dans, marknader, läger och debatter riskerar att gå under och tvingas lägga ner sin viktiga verksamhet när arrangemang ställs in och uthyrningar avbokas medan fasta kostnader fortfarande ska betalas. Det finns exempel från norr till söder – inställd häslobingo i Finnåker, bycafé i Grönbo, dans i Hardemo, teater i Hammarby och Fiskingegården, bröllop i Gällersta Forngård och Valborg vid flera bygdegårdar i länet. Ja, listan kan göras lång, mycket lång. Och förtvivlade föreningsaktiva vet inte hur de ska klara sig igenom krisen.

I Örebro län finns 28 bygdegårdar och vi har varit i kontakt med 20 av dem och sammanställt hur det ser ut för dem. Under mars månad har cirka 37 egna arrangemang ställts in av våra föreningar och cirka 68 avbokningar har gjorts. Totalt är det beräknade intäktsbortfallet för mars 139 000 kr. I april har 48 egna arrangemang ställts in och över 69 avbokningar gjorts. Intäktsbortfallet är cirka 138 000 kr. Sammantaget och i jämförelse med övriga delar av samhället är beloppen inte stora, men helt avgörande för föreningarnas långsiktiga arbete. För en förening kan ett arrangemang eller en enskild månad vara det som gör att verksamheten bärs upp resten av året. Nu går vi in i sommarmånaderna, där många arrangemang kommer ställas in på grund av folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Vi lever i en tid när civilsamhället lyfts fram som en viktig samhällsresurs, samtidigt som det finns en bild av att det ideella engagemanget är på tillbakagång – att det långsiktiga ideella arbetet övergått till korta volontäruppdrag eller bidrag vid insamling av medel. Vi i bygdegårdsrörelsen hävdar motsatsen med utgångspunkt i ett stadigt ökande medlemsantal. Vid årsskiftet vi nyss passerade hade riksorganisationen ökat i medlemsantal de senaste 46 åren. Dessutom såg vi en extra stor ökning denna gång – från 1 433 till 1 447 föreningar. Det är ett tecken på att fler bygder vill ha mötesplatser för kultur, utveckling och samverkan.

Bygdegården har utvecklats och ständigt förnyats för att vara en angelägenhet för de som bor i dess bygd. Eldsjälar har drivit utvecklingen vidare, skapat mötesplatser och föreningar som fortsatt driver folkbildning, kulturarrangemang och är platser för fest och gemenskap. Föreningar och lokaler som samlar bygden och dess människor inom angelägna frågor – skapar dialog med kommunen för en demokratisk utveckling, är en samverkande part för levande landsbygder och en plats att samlas på vid samhälleliga kriser. Merparten av föreningarna är helt ideellt drivna, både vad gäller verksamhet och underhåll, och äger oftast sina fastigheter. Coronapandemin kan dock bli dödsstöten för många föreningar. Inte för att det inte finns behov av lokala mötesplatser, utan för att utan intäkter när vi inte får träffas fysiskt är det i längden omöjligt att tillhandahålla en möteslokal med de fasta kostnader det innebär att driva en fastighet.

Bygdegårdarnas Riksförbund kräver att samhället uppmärksammar denna situation. Statens stöd för kulturarrangörer kan hjälpa några, men inte majoriteten. De ökade generella statsbidrag som gått ut till kommuner och regioner måste användas för att stötta det lokala föreningslivet under krisen. Men vi behöver också att staten tar ett ansvar för det ideella föreningslivet. Bygdegårdarna, som tillhandahåller möteslokaler för föreningslivet likväl som till privata och offentliga aktörer, kan i längden inte överleva när inga intäkter för uthyrningar kommer in. De lokala bygdegårdsföreningarna behöver stöd nu. Annars kommer vi upptäcka att lokalsamhället i coronans spår står utan mötesplatser för demokrati, kultur och lokal utveckling när vi väl ska starta upp efter pandemin är över.

 

Kristina Haglund, ordförande Örebro bygdegårdsdistrikt

Per Lodenius, förbundsordförande Bygdegårdarnas Riksförbund

Information om cookies

Bygdegårdarna och dess undersidor använder ibland cookies för att underlätta ditt besök på vår hemsida. Om du inte vill att vi lagrar cookies på datorn kan du stänga av detta i inställningarna för din webbläsare. Du kan läsa mer på minacookies.se