Till Riksförbundet
Gå till distrikt

Historik

Dunkers församlingshem, historik, inventarier 

och verksamhet

Ett exemplar med kompletterande uppgifter finns i församlingshemmets pulpet framme på podiet i stora salen.
Länk till Lars dokument med bilder:

Dunkers-församingshem-historikinventarier-och-verksamhet_x

—————————————

Planering 1930

Initiativtagare till församlingshemmet var kontraktsprosten Gustav Christiansson och prostinnan samt överstinnan på Ekensholm, Eva von Stockenström.(Se foton i L:a salen)

Redan 1930, när kyrkoherde Christiansson flyttade till Dunker, började man diskutera att det borde finnas ett församlingshem. En tidig tanke var att åstadkomma en byggnad som även skulle kunna rymma lokaler för skolans gymnastik, slöjd och skolkök, men kostnaden skulle bli alltför betungande.

Ur Protokollsbilaga:

”Då det på hösten 1933 blivit bestämt att den gamla mangårdsbyggnaden vid f. d. prästänkesätet skulle rivas, uppkom tanken att bevara denna mycket ålderdomliga stuga, antingen som sockenstuga eller som församlingshem. För detta senare ändamål befanns den dock alldeles för liten. Prostinnan Hedvig Christiansson kom då på tanken att den kunde sammanbyggas med Prästgårdens nuvarande vedbod, ett timmer hus, 6,5 x 6,5 mtr, ursprungligen använt som svinstia…..Planen uppfattades med livligt intresse av Överstinnan von Stockenström, och uppgjordes av henne och byggmästaren Axel Blomkvist, Kvarnäng, ritning till hemmet….”

Stiftelsen bildades 1934

Ur Protokollsbilaga:

”…. utlystes ett möte i Kyrkskolan lördagen den 24 november 1934, till vilket en ganska talrik skara församlingsbor infunno sig. …. Redogjordes för församlingshemsfrågan. Planen åskådliggjordes genom en stor, på väggen uppsatt ritning av den tillämnade byggnaden, vilken teckning utförts av Lärarinnan Fröken Maja Larsson, Ekensholm.

Efter överläggning, varunder behovet av ett församlingshem vitsordades, och det uppgjorda förslaget vann erkännande, beslöts bilda Stiftelsen Dunkers Församlingshem. Såsom intressenter antecknade sig något över 40 personer.”

En del lämnade ekonomiska bidrag medan andra utlovade material, arbete eller körslor. Stiftelsen tog också flera lån av privatpersoner.

Byggnation 1935 

Den lilla stugan mot vägen var alltså tidigare ett prästänkeboställe vid Lilla Dal, innehållande rum och kök. Prosten betalade rivningen av huset, vilket skedde på hösten 1934. Den flyttades till prästgårdsparken och kunde året därpå byggas ihop med prästgårdens stora vedbod som tidigare hade inrymt svinstia, höns- och fårahus. Stugan försågs med en farstu och taket isolerades med torvströ från Högstensmossen.

Entrétrappan byggdes av två kvarnstenar. Den ena kom från Mora kvarn och var en gåva av Holmens Bruks AB. Den andra kom från Mälby kvarn och skänktes av byggmästare J.E.Ekström, Mölntorp. Kördrängen vid Röls gård, Anton Zetterström, fick uppdraget att med häst och vagn hämta stenen vid Mälby kvarn, som låg vid Duvtorp, nära Åstugan, vid ån som förbinder Händösjön med Skundern.

Det timrade uthuset förlängdes med 3 meter och blev församlingshemmets stora sal.

Bakom församlingshemmet uppfördes en liten bod för ved och utedass.

Byggmästare Blomkvist, Kvarnäng, var ansvarig för arbetena.

Överstinnan skänkte en hel del material till bygget, t.ex. golvbräder, väggpanel, brädfodring och en del av takteglet. Hon visade stort intresse för bygden och då även för församlingshemmets tillkomst. Nästan dagligen kom hon i sin hästdroska eller i bil för att se hur arbetet fortskred. Vid ett tillfälle granskade hon den nymurade skorstenen och tyckte att den skulle rundas av upptill vid överhänget och vitkalkas för att passa bättre. Harry Lundin, som nyligen utfört murningen, fick förstås också göra ändringarna.

Syföreningen började arbetet med att stödja församlingshemmet ekonomiskt redan1934. Året därpå kunde man skänka 1.200 kr till byggnationen samt 200 kr till inventarier.

(Detta ska jämföras med att syföreningen på 1930-talet fick in c:a 700

kr per år vid auktionerna.)

De närmast följande åren behövdes komplettering av inventarier och syföreningen skänkte då 400 kr, 600 kr resp. 500 kr, varefter gåvosumman sänktes till 200 kr per år, om ingen särskild förstärkning behövdes. Syföreningen har alltsedan dess årligen givit ekonomiskt stöd och ibland även skänkt inventarier till församlingshemmet.

Svinhuset, 1935

Invigningen 1935

Lördagen den 2 nov. 1935 var det invigningsfest. Alla som på något sätt medverkat vid tillkomsten av hemmet samt dåvarande och tidigvarande präster i pastoratet hade inbjudits. Totalt kom 150 personer.

Ur referat från invigningen i Södermanlands läns tidning:

”Hemmet har kunnat komma till stånd tack vare det levande intresse och den offervilja som visats av församlingsborna. Främst bör då nämnas den kyrkliga syföreningen med överstinnan von Stockenström och prosten och prostinnan Christiansson i spetsen, vilken arbetat för hemmet och iklätt sig så gott som hela det ekonomiska ansvaret. Även ungdomskretsen har med liv och lust gått in för att i sin mån hjälpa till och många enskilda ha gjort vad de kunnat. De som har haft tillfälle, ha bidragit med körslor eller arbete, virke har i stor utsträckning skänkts o.s.v. Kostnaden för hemmet med inventarier uppgår till ej fullt 10.000 kr., vari dock ingår beräknat värde för alla gåvor och naturaprestationer.”

Inventarier

Stora salen:

* Den stora fondtavlan är målad av malmköpingskonstnären Georg Adlers. Han sägs ha stått uppe i kyrktornet när han målade utsikten över sjön Dunkern. Överstinnan köpte den för medel som hon fick på sin 70-årsdag av församlingen och gav den till församlingshemmet 1935.

(Georg Adlers finns medtagen i uppslagsboken Svenska

Konstnärer: Född i Strängnäs 1885, verksam i Malmköping som

målare och konsthantverkare, död 1953.)

* Lampkronorna i taket tillverkades av Georg Adlers och inspektor Gustav Jönsson på Röl skänkte dem till minne av sin avlidna hustru.

* Oljemålning med motiv Dunkers kyrkas exteriör av komminister Carl-Axel Fagerlund. / På baksidan en notering av CAF: Kyrkan är avsiktligt feltecknad. Vem kan se Hur? och Varför? (Undertecknads iakttagelse: På taket saknas den tidigare använda skorstenen med korset. Möjligen ansåg CAF att det ej tillhörde kyrkans stil från 1700-talet – återuppbyggd efter branden 1809. Skorstenar som fundament till kors blev vanliga vid 1800-talets slut, men kom senare att anses förfulande.)

* Fotografi av Dunkers kyrka, interiör, innan psalmtavlorna gjordes vita.

* Oljemålning med motiv Blombukett av Maja Jönsson 1982

* Glasad tavla, motiv Stockholm 1881 av P.W. Cedergren, tryckt på ett förlag i Stockholm. Minne av kyrkvärden E. Pettersson och hans hustru J. Mathilda, Mählby.

(Ur den biografiska handboken Sv. Konstnärer:

Per Wilhelm Cedergren, målare i Stockholm, 1832 – 1896. Känd för

”goda mariner i vilka särskilt färgen är skickligt återgiven. Repr.

bl.a. Nord.Museet”. ) /På tavlans baksida är fäst en färglagd

barnteckning på papper av dottern Marianne, gift Swenson./

Lilla salen:

* Lampkronan i lilla salen utgörs av ett spinnrockshjul, en gåva av prostinnan Christiansson, som hade föreslagit att alla takkronor skulle bestå av sådana hjul. Men man lyckades ej få tag på ytterligare två lika hjul, varför stora salens lampkronor fick nytillverkas.

* Hällen framför den öppna spisen har gjutits i Björndammen och skänkts av hemmansägaren Reinhold Karlsson i Lundby.

* Hörnskåpet med årtalet 1749 skänktes av överstinnan 1938. I skåpet finns församlingens ordförandeklubba, snidad av C.A.Fagerlund.

* Orgelharmoniet skänktes 1935 av arrendator Axel Boklund, Ökna. Orgeln hade tillhört hans då bortgångna hustru.

(Orgeln användes vid invigningen. Axel Boklund grundade

Dunkers hembygdskör som sedan blev vår kyrkokör.)

* Oljemålningen med motiv Dunkers gamla prästgård, som revs i slutet av 1880-talet, har målats efter fotografi av C.A.Fagerlund.

* Träsnide med motiv Lutherrosen av C.A.Fagerlund, 1976. På baksidan en skriven kommentar med citat från Martin Luther, vars vapen detta var.

* Fotografi av Dunkergruppen/Dunkers Ungdomskör/ som framför Popatoriet Världens Ljus i Dunkers kyrka. Popatoriet skrevs av Lars och Johan Anderblad och framfördes i många av stiftets kyrkor.

Bilden tagen som omslag till gruppens LP 1976. Foto: Studio Teddy Aarni, Eskilstuna. Motiv: Kommen till mig i alle som arbeten sjungs av tre flickor till vänster medan de övriga föreställer arbetande människor och maskiner. En efter en lägger de sedan ned arbetet för att stämma in i sången.

* Tavla med fotocollage från 1911 med porträtt av biskopar, präster och kantor i pastoratet.

Tidigare fanns i lilla salen en utdragssoffa, bord och stolar, som i ett gammaldags kök.

Aktiviteter 1935 – 1952

Nu kunde en hel del aktiviteter bedrivas i församlingshemmet. Konfirmand-undervisningen förlades dit och Dunkers kyrkliga syförening flyttade sin auktion från skolan till församlingshemmet, som naturligtvis även blev en lämplig lokal för kaffesamkväm och samlingar efter förrättningar i kyrkan. Scouterna hade sina fester i församlingshemmet.

Längst fram i salen fanns ett lågt podium, c:a 3 x 2 m. När man skulle spela teater utökades detta med hjälp av skivor och bockar så att man fick en låg scen tvärs över salen. Scenmaterialet förvarades på vinden över Lilla salen.

Redan från församlingshemmets första år, 1935, hyrde skolan in sig och hade skolköksundervisning för flickor i fortsättningsskolan. De lagade mat i församlingshemmets lilla kök. Lärarinnan kom cyklandes från Ärla. Vid avslutningen serverade de en festmåltid i stora salen för bygdens ”honoratiores”.

Utbyggnad och utökade aktiviteter 1952

1952 byggdes församlingshemmet ut och moderniserades. Man förlängde då stora salen så att man erhöll den nuvarande scenen och därunder källarutrymmen med toaletter och förvaringsutrymme.

En ventilationstrumma med kraftig fläkt fick ersätta det tidigare mindre utsuget genom vinden över lilla salen.

När huset förlängdes, sågade man ut den gamla, ursprungliga gaveln och återplacerade den därefter på det förlängda huset. Det gamla, fristående utedasset gjordes om till förvaringsutrymme.

Fram till 1950-talets mitt, då föreningsverksamheten var tämligen intensiv i Dunker, ingick det i kyrkvaktarens arbetsuppgifter att sköta församlings-hemmet. Då var man tvungen att värma upp huset med hjälp av vedkaminen i stora salen, den öppna spisen i lilla salen och spisen i köket.

Föreläsningsföreningen anordnade föreläsningar, Socialdememokrtiska Kvinnoklubben arrangerade amatörteater och den Kyrkliga Ungdoms-kretsen hade sin årliga luciafest i församlingshemmet. Konfirmandundervisningen och även fortsättningsskolans skolkökslektioner hölls där. Passionsandakterna hölls framför den sköna brasan i den öppna spisen i lilla salen.

1955 startade den Kommunala musikskolan sin verksamhet. Kantor Lars-Uno Liedegran inköpte ett piano till församlingshemmet och musikskolan förlade sin undervisning dit. Första året undervisades 55 elever, mest i grupper på mandolin.

Renovering 1988

1987 var det dags för renovering: Borttagning av de väggfasta bänkarna utmed långsidorna, målning, tapetsering och golvslipning. Men först ville ett filmbolag spela in en del av Nionde kompaniet här, medan ännu väggarna hade den gamla grå kulören.

Året därpå kunde församlingshemmet renoveras och intäkterna från filmbolaget kom väl till pass.

I dag

Församlingshemmet drivs av en stiftelse och sköts genom ideella insatser. Intäkterna består av medlemsavgifter, inkomster från uthyrningar, ett årligt bidrag från församlingen samt enskilda gåvor.

I dag används församlingshemmet till församlingens samkväm och samlingar efter förrättningar i kyrkan samt till olika slag av sammanträden och föreningsmöten. Fr.o.m. 2006 är församlingshemmet även övningslokal för Dunkers Kyrko- och Hembygdskör och en träffpunkt för församlingens ärtsoppegrupp i Dunker.

Den kyrkliga syföreningen håller sin årliga auktion där och skolan inbjuder dit till luciafirande och musikuppvisningar. Även privat kan man hyra lokalerna eller låna inventarier till t.ex. sammankomster i hemmet.

Nedtecknat av Lars Anderblad 2006-05-26