I Hedås med omnejd fanns i början av 1900-talet en klubb bestående av bygdens män, som diskuterade allt ifrån kvinnliga präster, ungkarlsskatten till övriga händelser i världen.

I februari 1909 anordnades ett möte i Hedås där förslag framställdes att under påföljande sommar uppföra ett för orten välbehövligt samlingshus. Mötet beslöt att för att åstadkomma erforderliga medel för byggnationen skulle andelar eller aktier tecknas lydande på 10 kr per styck.

Mötet valde en byggnadsstyrelse som bestod av fem personer. Till ordförande valdes C G Nilsson, sekreterare Anders Jonsson Ambjörby, kassör Claes Eriksson Hedås, samt till rådgivande ledamöter Emanuel Johansson Rådetorp och Hjalmar Karlsson Laskerud. E M Karlsson hade lovat att han mot ersättning av två andelar upplåta tomplats för samlingshuset i det så kallade ”Haget”.

Kostnadsförslag och ritning som C G Nilsson på Vall arbetat fram slutade på en summa av 1 500 kr. Det framkom då att Godtemplarelogen Klippan i Rådetorp var villig att teckna andelar för 550 kr ur sin byggnadskassa.

I juni månad påbörjades arbeten med byggnationen, av byggnadsmästare Magnus Pettersson från Vallserud som för en summa av 350 kr skulle uppföra byggnaden enligt ritningen. Erforderligt timmer levererades av Karl Nilsson på Vall för 155 kr och 100 tolfter bräder inköptes från Brattforshyttans sågverk.

I början av maj gick byggstarten och hela bygden ställde upp frivilligt med erforderliga redskap för planerings- och grundläggningsarbeten. I juni påbörjades träarbetena som fortgick till september då målnings- och dekorationsarbeten utfördes. Den 28 november samma år hölls invigningen med tal av riksdagsman, underhållning och medverkan av Molkoms musikkår. Huset var fyllt till sista plats.

Så hade bygden en samlingslokal, men bekymren tog inte slut. Det var svårt att inkassera pengar för aktiebreven. Bygget blev dyrare än beräknat så man måste ta ett lån. Förstärkningar måste också göras på byggnaden. Två linor fick spännas mellan långsidesväggarna för att stadga upp bygget.

Åren gick och bygden var lycklig över att ha en samlingslokal. Logen Klippan, Hedås, Bondeförbundsorganisationen, Arbetarekommunen och Hedås JUF använde lokalen. Frälsningsarmén och andra frireligiösa samfund hyrde in sig. 50-årsfester firades.

På 1930-talet blev stugan för trång och då skedde en tillbyggnad så stora salen förlängdes med en scen med utrymme på båda sidor samt i andra änden av huset entré, kapprum och en trappa upp till läktaren. Föreningslivet blomstrade. I en styrelseberättelse för 1944 omtalas bland annat om 21 st bioföreställningar, 15 SLU-möten och 32 tillfälliga uthyrningar samt bokutlåning en gång i veckan.

En avfolkning skedde på 1950- och 60 talen, men på 70-talet blev det återigen bebott i stugorna i byn. Sanne Byggnadsförening ombildades till Sanne Bygdegårdsförening 1982, vilken idag ansvarar för drift och underhåll av huset. I början av 1983 påbörjades en större och välbehövlig renovering. Detta skedde med ideell arbetskraft av bygdens folk. Hemmansägarföreningen bidrog med kontanta medel så att inga banklån behövdes.