Kubbe-Norrflärke – byar i samarbete

(Nedtecknat 1999 av Christine Persson. Renskrivet 180409)

Kubbe och Norrflärke är två byar i de inre delarna av Örnsköldsviks kommun, Anundsjö församling. Invånarantalet är idag omkring 300 personer.

Vi har en byskola med klasser upp till 6:an, lanthandel, div serviceföretag (oftast enmansföretag i byggbranschen) fyra aktiva jordbruk, två loppisar, en jordgubbsodling, div. privata turistprojekt, en byasåg, två traktorentreprenörer, taxi, bilverkstad … ja kanske har jag glömt något.
Som ni ser skulle vi i princip kunna vara självförsörjande om det behövdes.
Byarna har ett rikt föreningsliv; Idrottsförening, Bygdegårdsförening med Intressekommitté, IOGT, EFS, Fiskevårdsförening, Röda Korset, Ängsladuförening är föreningar som bedriver en aktiv verksamhet i byarna. Under de senaste åren har mycket skett i samarbete med föreningarna.
Här vill vi berätta lite om det största samarbetsprojektet som vi genomfört. Det har drivits i Kubbe/Norrflärke Bygdegårdsförenings regi och i kommunen unikt i sitt slag.

 

1946 – Kubbe Bygdegårdsförening

Kubbe Bygdegårdsförening bildades 1946 av Kubbe byamän som en ekonomisk förening med andelar. Bygdegården var en flyktingbarack som flyttades från Ånge 1946 och stod klar 1947.

 

1986 – Föreningen ombildades

1986 beslöt föreningen att den skulle ombildas till en ideell förening som även skulle omfatta grannbyn Norrflärke. Bygdegården var i behov av reparation och ett större medlemsunderlag behövdes för att orka genomföra denna reparation. Som på andra ställen krävde ett minskat invånarantal större samarbete. Alltså bildades Kubbe/Norrflärke Bygdegårdsförening.

 

1988 – Reparation på gång

1988 beviljade Boverket bidrag till reparation av den gamla bygdegården. Men pengarna skulle inte komma att bli tillgängliga de närmaste 5-6 åren. Det kom att ha stor betydelse för projektet.

 

1992 – Nya förslag

Under väntan på pengarna började vi att fundera i lite andra banor. 1992 bildades en Intressekommitté underställd Bygdegårdsföreningen som hade som uppgift att verka för byarnas bästa.
Efter en träff med den glesbygdskonsulent som då fanns i Anundsjö kom nya förslag fram – kanske det var bättre att bygga ihop bygdegården med skolan. Detta skulle ge många fördelar:

• Skolan i Norrflärke, som är en B-skola med verksamhet upp till klass 6 hade ingen gymnastiksal och med den planerade 6-årsverksamheten behövdes mer lokaler.
• Bönhuset som ägdes av EFS var i stort behov av en kostnadskrävande reparation som skulle bli allt för betungande för församlingens låga medlemsnivå.
• Den gamla bygdegårdsföreningens tomt var liten och saknade bra parkering.
• Hemtjänsten behövde lokaler för sina anställda.
• Byarnas föreningar och studieförbund behövde lokaler för sin verksamhet.

Under året hölls möten och diskussioner med politiker, skola och invånarna i byarna. Allt eftersom började alla bli positiva till de nya idéerna och skiss på lokalerna gjordes.

 

1993 – Ett planeringsår

En samarbetsgrupp med kommunen, EFS och Bygdegårdsföreningen bildades. Ritningar färdigställdes och en omarbetad ansökan till Boverket skickades in.

 

1994 – Vi närmar oss målet

Ansökan hos Boverket beviljades. Den totala kostnadsberäkningen för projektet låg på ca 5 miljoner SEK och fördelades sålunda:

• 50 % av kostnaden i bidrag från Boverket
• 30 % av kostnaden stod kommunen för
• 20 % av kostnaden låg på föreningslivet

En byggrupp bildades i slutet av året.

 

1995 – Vi börjar bygga

Under våren skickades listor runt i byarna där folk fick anteckna sig om de var villiga att ställa upp och jobba med projektet. Uppslutningen var fantastisk. Över 100 personer i varierande åldrar och av båda kön ville vara med. Många som inte orkade jobba fysiskt skänkte pengar. Även virke skänktes som sågades i byn och användes så småningom till byggnadens brädfodring.
Under hösten kom arbetet igång. 8 arbetslag bildades med 12-14 personer i varje. Detta innebar att man jobbade en kväll varannan vecka på ett löpande schema. Totalt bidrog byarna med ca 1 miljon i form av arbete, material och pengar. Parallellt sköttes andra delar av bygget av en entreprenör dagtid. Bygget blev en gemensam nämnare. Vid invigningen frågade många – Vad ska vi sätta igång med nu?

 

Vad fick vi då för vårt slit?

1. En god sammanhållning i byarna blev kanske det viktigaste resultatet. Vi hade dessutom roligt under tiden.
2. En renoverad, fräsch matsal som används både av skolbarn och föreningsliv.
3. En kombinerad gymnastiksal/bygdegård.
4. Två fräscha omklädningsrum med tillhörande duschar.
5. Nya lokaler för hemtjänsten.
6. Nya lokaler för EFS.

Kort sagt en Skola – Bygdegård för alla sorters arrangemang.

 

Inspirationskälla

Starten på ovanstående projekt har under tiden inspirerat till ytterligare projekt.

• En kanotled har startats med uthyrning av kanoter. Vi ordnar varje år något som vi kallar ”Kanotens dag”. Även detta ett samarbetsprojekt där bl.a EFS är inblandade genom en välbesökt gudstjänst mitt ute i skogen utefter kanotleden.
• Den gamla bygdegården såldes och fungerar idag som loppis i privat regi.
• EFS sålde f.d. Bönhuset och det fungerar idag som uthyrningslägenhet främst till ungdomar.
• Ett EU-projekt som vi kallar ”Byatorget” har genomförts. Även detta projekt var ett samarbetsprojekt med många inblandade. Intressekommittén drev projektet. Kommun, Vägverk, elbolag, fiskevårdsförening och lanthandeln var också inblandade.
  Vid byns lanthandel har vi skapat.
  – Bättre parkering för lanthandeln.
  – Busskur med informationstavlor
  – Kantorcentral. (Kanoterna hyrs ut från affären)
  – Sopsorteringsanläggning
  – Motorvärmare för möjlighet till utgångspunkt för samåkning.
• Vi har deltagit i turistkonferenser och utbildningar bl.a initierade av Kultur/Fritidsavdelningen på kommunen. Intressekommittén har tagit fram en enklar turistinformationsbroschyr.
• Div föreläsningar har ordnats.
• Vi finns noterade i Guiness Rekordbok. 1301 marschaller sattes upp 1993.
• Idrottsföreningen har byggt en ny klubbstuga och nya omklädningsrum med samma arbetssätt som vid byggandet av Bygdegården. Skillnaden var att Bygdegården hade inspirerat fler till vilja att vara med. Nu skrev 140 personer på de utskickade listorna. Till detta ska läggas det material och pengar som skänktes.

 

Kommunens glesbygdspris

Som ett bevis på att våra insatser är uppskattade av myndigheterna fick vi av Örnsköldsviks kommuns Glesbygdsgrupp motta 1998 års Glesbygdspris på 5000:-. Detta skedde i samband med att landshövdingen invigde vårt byatorg.

 

Vad gör vi nu?

För närvarande finns inga större projekt inplanerade. Kanske behövs tid för eftertanke. Sedan är ju verkligheten så att med jobb följer jobb. Projekten ska skötas och vi har ett begränsat antal människor som kan ställa upp.

• Kanotleden kanske aldrig blir färdig – röjning och skötsel krävs varje år.
• Fiskevårdsområdet bygger vindskydd runt om i området som skall skötas.
• Slanten som vi fick av kommunen i Glesbygdspris planerar vi att använda för att förbättra utebelysning och skyltning vid Skolan/Bygdegården.
• Idrottsföreningen planerar en bastu vid den nya klubbstugan.

Kort sagt – projekt kommer alltid att finnas. Det vi har lärt oss under den här tiden är att ensam inte är stark. Tänk vad man kan åstadkomma om man samarbetar.

 

Kubbe/Norrflärke Bygdegårdsförenings Intressekommitté gm. Christine Persson.