Nedan så kan ni läsa lite historia om byarna Fällforsån och Fäbodåkern skrivet av Tord Ångström. Ska försöka sätta samman dessa historiska inslag med lite information om vilka som bor här nu. Men tills detta är klart så ser det ut så här.
Fällforsån
För dem som flyttat in i vår by på senare tid kan det vara intressant att veta litet om byns historia och utveckling. Det känns stimulerande att använda det nya bredbandet och den ännu nyare hemsidan till att berätta litet om vår by. Det jag skriver här baseras på uppgifter i två skrifter: ”Ett sekel i Umeås bygder – Fällforsån” (rapport från en studiecirkel 1973, där jag deltog) och ”Fällforsån i Umeå. Historia och historier” av Curt Törnroos 1999. En del kommer också från äldre bybor, som jag talat med under de fyrtio år jag och min familj har bott här.
I motsats till närliggande byar som Ersmark, Flurkmark och lilla Berttjärn är Fällforsån en relativt ung by. Inte heller har den sina rötter i ett framväxande jordbrukar-samhälle som flertalet umebyar har. Nej, det var faktiskt en tidig industrilokalisering som placerade Fällforsån på kartan, kan man säga.
Tideräkningen börjar år 1764
Byns historia före mitten av 1700-talet är okänd, men sannolikt fanns vid den tiden ingen nämnvärd fast bebyggelse. Fällforsåns egentliga tideräkning börjar år 1764, då handlanden och rådmannen Lars Hernell i Umeå fick privilegium att
anlägga en vattendriven, finbladig ramsåg vid den stora forsen i byn. Det var den första finbladiga ramsågen i länet och gav bättre bräder och mindre virkesspill än de ramsågar med grova blad som fanns i andra byar vid den här tiden. Den finbladiga ramsågen ansågs som en betydande teknisk innovation.
Till den nya sågen fordrades nu arbetskraft, både för anläggandet och den följande driften. Sågägaren anställde nog i första hand kända och betrodda arbetare men troligen dök även en del arbetssökande spontant upp. 1768 anger husförhörslängden att det fanns fem familjer om sammanlagt 45 personer bosatta runt sågen. Troligen fick de fem familjerna sin försörjning som deltidsarbetare vid sågen jämsides med jordbruk. Sågen kunde ju endast vara i gång de månader då vattenflödet var tillräckligt, d.v.s. under våren och någon tid på hösten om det varit tillräcklig nederbörd.
De fem familjefäder som nämns 1768 var:
- Lars Olofsson, f. 1730, sågställare
- Micael Jonsson, f.1739
- Henrik Christiansson Berg, f. 1732
- Lars Andersson, f. 1740
- Gabriel Larsson, f. 1728, från Ersmark, uppsyningsman vid sågen
Tyvärr finns litet olika uppgifter om de fem personernas föd.år i de två källorna
År 1776 gav landshövdingen tillstånd för de fem ovannämnda att anlägga nybygget Fällforsån. Namnet har tolkats så att det anger en ”fälla”, d.v.s. ett område där skogen fällts, vid forsen. Nybygget låg på mark som tillhörde byn Ersmark. De fem nybyggarna fick lika stora lotter i nybygget som skattelades till 1 mantal. Därmed var byn Fällforsån formellt bildad och avskild från Ersmark.
Avvittringen
1795 påbörjades för byns del avvittringen, d.v.s. den process då man avskilde mark från kronan till enskilt ägande och fastställde byarnas gränser. Avvittringen var ofta en långdragen process, för byns del fastställdes den 27 juni 1804. Den medförde att Fällforsåns byamän fick sig tilldelade den s.k. Nyåkern, som omfattade norra delen av Fäboåkern och sträckte sig från Fällforsåns södra gränsett par hundra meter söderut. Fäboåkern hade sedan lång tid tillhört Ersmark. Man hade odlingar längs ån och hade anlagt fäbodar där, därav namnet Fäboåkern. Det fanns däremot inga gårdar i området. Till Fäboåkerns historia återkommer jag senare.
Tvist med Ersmark om Nyåkern
År 1829 begärde Ersmarksbönderna laga skifte av sina marker. I samband med detta gjorde de anspråk på Nyåkern, som ju tillfallit Fällforsån vid avvittringen.
Bönderna i Fällforsån hade hunnit odla upp Nyåkern till en stenfri och bördig åkermark. Ersmarks talan i den här tvisten fördes av lagmannen och riddaren C.W. Cygnaeus och rådmannen Lars Hammerin, som var jordägare i Ersmark. Någon förlikning uppnåddes inte och Fällforsåbönderna avstod från att föra tvisten till domstol, trots att de mänskligt att döma hade rätten på sin sida. Man kan anta att de inte våga ta strid med de juridiskt skolade herrarna. Slutet blev att Nyåkern återgick till Ersmarks by och kom i Cygnaeus och Hammerins ägo. Gamla bybor i Fällforsån brukade säga att ”Ersmarkarna stal Nyåkern”.
Senare kom en del av Fäboåkern genom köp att ägas av bönder från Fällforsån men än idag markeras den tidigare tillhörigheten till Ersmark av att fastigheterna på Fäboåkern betecknas t.ex. Ersmark 6:39.
Laga skifte i Fällforsån
Den odlingsbara marken var som i andra byar länge oskiftad. Man hade delat upp marken så rättvist som möjligt med hänsyn till dess odlingskvalitet, vilket medförde att varje bonde hade ett flertal åkerlappar som låg utspridda bland andra bönders skiften. Syftet med laga skifte var att bilda större sammanhängande skiften som tillät ett mera rationellt jordbruk.
Bebyggelsen var koncentrerad till området kring forsen, där nya gårdar efterhand hade tillkommit. Om laga skifte genomfördes, skulle en del bönder dömas att flytta sina gårdar till den nya mark som de tilldelades. Det skulle bli både arbetskrävande och dyrbart, även om statsbidrag utgick till själva husflyttningen. Man kan se för sig, hur byborna gick omkring bland de ganska tätt liggande, grå timmerhusen kring forsen och diskuterade med varandra och vände och vred på problemet. Vem skulle tvingas flytta, vem skulle få bo kvar på sin gård?
Nåväl, år 1872 enades man om att begära laga skifte, vilket slutfördes 1874 under ledning av lantmätaren Klockhoff och två gode män från Sävar respektive Tväråmark. Resultatet blev att de ursprungliga fem lotterna skulle delas på nio nya och fem gårdar måste flyttas. Det är komplicerat att beskriva den omstöpning av byn som skedde vid det laga skiftet. Den som är intresserad av detaljer hänvisas till rapporten från studiecirkeln 1973, där Yngve Karlsson svarade för insamlingen av fakta.
Yngve bodde på Fäboåkern i den gård där hans sambo Rakel Persson bor kvar. Han var mycket intresserad av hembygdshistoria och den drivande kraften i studiecirkeln 1973. Han gick bort 1988, endast 61 år gammal.
Här vill jag endast nämna vilka fastigheter i dagens Fällforsån, som har sitt ursprung i gårdar som man tvingades att flytta respektive fick ligga kvar.
Flyttade Flyttad från lott nr
| Sune Johanssons | 3 |
| Ulla-Britt Johansson-Backmans | 2 |
| Mats Öhmans | 4 |
| Göran Anderssons | 3 |
| Obebodda husen på Kyrkkläppen | 4 |
Kvarliggande På lott nr
| Sven Åströms | 1 |
| F.d. Lennart Lindgrens (”Kalles”) | 3 |
| Ingrid Johanssons (f.d. affären) | 4 |
| Stig Johanssons | 5 |
| Bengt Sandgrens | 5 |
I Curt Törnroos´ bok finns en utförlig redogörelse för byns alla fastigheter och ägare till 1999.
Det finns naturligtvis väldigt mycket mera att berätta om byns historia. Den senare bebyggelsens historia vore värdefull att dokumentera. Det finns många lokala ortsnamn som borde nedtecknas: var ligger t.ex. Fäbogärdan, Västeråkern, Berggärdan, Lagmansdiket, Slompen? De allra äldsta i byn, inkl. några som nu bor i stan, borde vi intervjua och få att berätta. Alla generationer har under tidernas lopp gjort misstaget att inte i tid fråga ut sina föregångare!
Fäbodåkern
Fäboåkern sträcker sig från Fällforsåns södra gräns till och med nuvarande Tallbacken, alltså betydligt längre söderut än vad vägverkets skylt anger.
Fäboåkern eller Fäbodåkern?
I ett rågångsprotokoll från 1829 finns stavningen ”Fäbod åkern”. Postverkets adressregister har på senare år samma stavning och f. o. m. hösten 2005 har också vägverkets skyltar denna stavning. Den kan därför betraktas som officiell, men jag och många äldre i byn föredrar stavningen och uttalet ”Fäboåkern”.
Som nämnts tillhörde Fäboåkern tidigare Ersmarks by och fick sitt namn av att bönderna i Ersmark hade fäbodar och odlingar i området på båda sidor om ån. Vid laga skifte i Ersmark 1829 blev lagman M. W. Cygnaeus och rådman Lars Hammerin ägare till Fäboåkern. Det var inte helt ovanligt på den tiden att höga tjänstemän i staden hade jordbruksfastigheter i närliggande byar. Med all sannolikhet var Fäboåkern obebyggd med undantag för lador och fäbodar. Väster om ån finns idag en sammanfallen byggnad i timmer och resvirke vid en igenväxt åker. Sannolikt är det en gammal sommarlagård som kan härröra från fäbodtiden.
Norra delen av Fäboåkern, den del som ägdes av Cygnaeus, köptes 1853 av bröderna Johan och Gabriel Ekström i Fällforsån samt Ersmarksbon Johan Snabbman. Johan Ekström kom att överta faderns gård i Fällforsån medan Gabriel Ekström och Snabbman slog sig ned och byggde var sin gård på den mark de köpt av Cygnaeus (C:s sterbhus).
Gabriel Ekströms gård stod färdig år 1862, den gård som idag ägs av Henrik Ångström.
Snabbmans gård var ungefärligen jämnårig och låg 50 m. norr om Ekströms, omedelbart intill den nuvarande träbron över ån. Efter flera ägare stod den länge obebodd i dåligt skick och revs slutligen hösten 2005 för avflyttning till Malgovik.
De här två gårdarna var uppenbarligen de första som byggdes på Fäboåkern.
Södra halvan av Fäboåkern
ägdes alltså av rådman Hammerin. Denna del kom att ägas av ett par generationer bönder i Fällforsån men köptes år 1900 av Johan Karlsson (Jann Kals´n) från Mickelsträsk. Han blev bosatt på den gård där familjen Stoltz bor idag och var troligen den som byggde gården.
Johan Karlssons barn delade på hemmanet och byggde gårdar i närheten av hemgården (nuvarande Rakel Perssons gård, en numera riven gård på den plats där Curt och Eivor Ekström nu bor samt ödegården väster om ån 200 meter norr om träbron).
Tallbacken
Den sydligaste delen av Fäboåkern, idag kallad Tallbacken, hade avstyckats från Johan Karlssons fastighet och kom att kallas ”slumpskiftet” eller i folkmun ”Slompen”. Det är oklart när detta skedde men det bör ha skett i början av 1900-talet. Förste ägaren hette J. A. Lindberg från Grundbäck. Han sålde emellertid hemmanet och flyttade till Fällforsån och byggde gård där, ett hus med brutet tak, vilket var en ovanlig hustyp för trakten och vid den tiden. Huset ifråga stod på den tomt där i dag Anders Lindh med familj bor.
”Slompen” köptes av Johan Karlsson från Granbäck, en ensamliggande gård mellan Bäcksjön och Ersmark som fortfarande finns kvar. Han kom att kallas ”Slomp-Johan” och var välkänd i trakten som en verklig kraftkarl, naturmänniska och berättare. Han finns beskriven i både text och bild i bygdeboken om Ersmark.
Den första bebyggelsen på Tallbacken är den gård där Mari Asplund och Joel Nyberg bor.
Gammal stenbro på Fäboåkern
Ungefär mitt på den öppna åkern kan man, alldeles intill ån, se en fin gammal stenbro över Petmyrbäcken, som rinner ut i ån här. Den markerar sträckningen av den gamla körvägen från Ersmark längs ån. Vägen gick vidare norrut över nuvarande Stoltz´ gård upp mot Ångströms gård, där den passerade mellan ladugård och mangårdsbyggnad, fortsatte öster om Snabbmans gård (den som revs 2005). Dess vidare sträckning känner jag inte till.
Den gamla stenbron vore värd att friläggas och kanske markeras med en skylt.
Bysmeden köpte första traktorn
Johan Karlsson d. y. (”Jan Kals´ Johan), bosatt där Rakel Persson nu bor, var en duktig byasmed, som bl.a. behärskade konsten att göra vagnshjul. Han var också den förste i trakten att köpa traktor, en fotogendriven Fordson med järnhjul. Det var 1926 och traktorn kostade 3.150 kr. en ansenlig summa vid den tiden. Han gjorde många legokörningar åt andra jordbrukare (berättat av hans son, tidigare nämnde Yngve K.)
Under det senaste decenniet har det skett en betydande inflyttning av unga familjer både till norra Fäboåkern och Tallbacken. För närvarande bor här 14 barn under 12 år och flera tonåringar.
Bredband
FällforsånNetwork är en ekonomisk förening som har till uppgift att tillgodose medlemmarna med bredband.
Föreningen består av medlemmar från byarna Tallbacken, Fäbodåkern, Fällforsån och Nyhem. Sammanlagt är det ca 55 fastigheter som är medlemmar. Den årliga medlemsavgiften är idag 100kr/år.
Anslutningskostnaderna för fastigheter är idag 28.000kr. Månadskostnaden för internet och epost är 510kr/kvartal. Nuvarande internetleverantör är T3.
Ny anslutningar sker enbart under sommarmånaderna och förutom anslutningskostnad får varje ny medlem räkna med ca 4-8 timmars ideellt arbete i samband med anslutning. Vill man ansluta sig för bredband så kontakta någon i styrelsen.
Styrelsen:
Ordförande: Jan Nygren
Kassör: Fredrik Granström
Ledamot: Andreas Linqvist
Kort historia:
Under 2006 kallades det till möte angående brist på bra internet i byarna Fällforsån och Fäbodåkern. Den telefonstation som Telia hade för detta område klarade inte av ADSL och inga planer fanns heller från Telias sida att uppdatera den till någon nyare version då vi var för få fastigheter. Efter en del undersökningar om vilka olika tekniker som fanns beslöts om att bilda en bredbandsförening, FällforsånNetwork, som skulle ansluta fiberkabel till alla fastigheter, 35 stycken(inklusive Tallbacken). Kostnaden beräknades till ca 1.000.000 kronor. Efter anbudsförfrågningar så startade arbetet med ett företag från Piteå där vi för att minska kostnaderna valde att gräva all kanalisation själva inklusive fiberdragning i rören.
Det var ett väldigt intensivt arbete som försiggick långt in på hösten 2006. Stundtals långt in på kvällarna med pannlampor och ficklampor till hjälp. Men nätet var helt inkopplat i slutet av oktober och sen startade installation av mediakonvertrar och aktiv utrustning i Bygdegården som var vår ända nog. Mellandagarna mellan jul och nyår fick vi slutligen lyse i vår fiber och vi var uppkopplade på den digitala motorvägen.
Under 2007 blev föreningen kontaktat av av vår grannby Nyhem som också saknade bredband. Så under 2007 så kopplade vi ihop 13 fastigheter till en ny nod i Nyhem (Sune Axelssons garage) som i sin tur var kopplad till Fällforsån.
Under de senaste 5 åren har då ytterligare nästan 10 fastigheter anslutits till vårt nät. Fäbodåkern har också fått bli en egen nod idag (pumphuset). Vi har också genom åren haft otroligt få driftstörningar. Idag håller vi på att successivt byta ut delar av vårt nät till nyare komponenter.
Idag är det enbart Internet och mail som föreningen erbjuder. Många medlemmar har också skaffat IP telefoni men det sker inte i föreningens regi. Ökad kapacitet och TV har varit frågor som varit uppe på föreningsmöten men tills vidare har intresset från medlemmarna varit svalt. Men det är mycket möjligt att vi i framtiden har fler tjänster i vårt nät.
Observera!
Det finns inget serviceavtal för internet idag. Föreningen löser efter bästa förmåga de problem som uppstår och tar hjälp av speciallister när det behövs. Föreningen lovar INGA garantier på tillgänglighet för internet. Men under de 10 år som vi haft bredband har tillgängligheten varit väldigt hög. Få avbrott har berott på vår egna utrustning. Men reparationer för enskilda medlemmar (ex mediakonverters som måste bytas) kan ta tid om vi inte kan laga saker själva. Vi kan måsta vänta på elektriker i flera dagar upp till en vecka. Ett visst lager på vanliga slitagedelar finns.