Redan 1925 diskuterade man möjligheterna att uppföra en bygdegård i Skepplanda. Behovet av en samlingslokal var stort, inte minst bland ungdomarna, som börjat sluta sig samman i olika ideella-, politiska- och idrottsföreningar, men frågan föll på att det var för dyrt.

Tio år senare, 1935, togs frågan upp på nytt. Den här gången bildades en kommitté och på ett föreningsmöte tecknade sig de närvarande för en summa av 500 kr, men åter rann det ut i sanden och planerna på en bygdegård avskrevs.

Sju år senare, 1942, togs frågan åter upp. Denna gång av den då mycket aktiva SLU-föreningen (Svenska landsbygdens ungdomsförbund). En interimsstyrelse bildades och en ny andelsteckning gav över 9 000 kr.

Den 9 april 1943 sammankallades andelstecknarna och Skepplanda bygdegårdsförening bildades och till ordförande valdes John Gustavsson i Skönningared. Till vice ordförande valdes Hjalmar Olsson, Rapenskår, sekreterare Erik Johansson, Båstorp, vice sekrreterare Olof Andreasson, Sålanda, kassör Gustav Olsson, Skepplanda prästgård.

Styrelsen utökades senare med Hugo Andreasson, Guntorp och Carl Nilsson, Sålanda, den sistnämnde, som representant för Skepplanda kommun.

Kriget pågick fortfarande, det var ont om byggnadsmaterial, det var långa väntetider på statliga lån och det krävdes igångsättningstillstånd från länsarbetsnämnden. Föreningen blev medlemmar i Bygdegårdarnas riksförbund, som nyligen bildats, vilket hjälpte till att övervinna dessa hinder, med den största hjälpen fick föreningen av stadsrådet och riksdagsmannen Axel Rubbestad från Ödeborg. Han lyckades efter flera uppvaktningar hos departementet få klarsignal för påbörjandet av bygdegården. Då hade det gått sex år sedan föreningen bildades.

LBF, senare K Konsult, som hade stor erfarenhet av bygdegårdsprojekt, skissade och ritade bygdegården.

En stor fråga var finansieringen. Målsättningen var minsta möjliga skuld och det lyckades tack vare ideellt arbete av medlemmarna. Skepplanda kommun bidrog med 30 000 kr genom olika anslag och genom att föreningen hade lov att avverka kommunskog vid Slerebo i den omfattning som behövdes. 57-dagsverken utfördes av medlemmarna, detta utan hjälp av motorsågar, som inte fanns på denna tiden och vid37 tillfällen ställde 24 medlemmar upp med häst och släde för att forsla virket till bilväg.

Föreningen hade fått en tomt gratis av Helge Matsson, Skepplanda, men den var alltför liten visade det sig, men det gick att köpa till en bit, så därför ligger bygdegården på den plats, som det var tänkt.

Bygdegården fick ett lån på 37 750 kr, varav hälften var amorteringsfritt och skulle efterskänkas efter 25 år, under förutsättning att lokalen, som det hette: på skäliga villkor och opartiskt ställts till föreningslivets förfogande. Så skedde och lånet är nu avskrivet.

Föreningar och enskilda tecknade andelar för över 18.000 kr, men bidrog även med annat. SLKF, numera Centerkvinnorna, sydde samtliga gardiner, Röda Korset skänkte en sittgrupp till lilla studierummet och SLU och SLS inredde smårumme, med mera.

Den 18 november 1949 invigde ordf. John Gustavsson äntligen bygdegården.

På årsmötet 1951 redovisades denna sammanställning av kostnader och ekonomiska bidrag, som föreningen hade vid starten:

inköp av tomt 1 435:-

andelar kommun o. enskilda 48 870:-

byggkostnad 76 721:-

statliga lån 37 750:-

inventarier 10 561:-

tillfällig skuld 3 000 :-

De första åren kunde det vara upp till 400 sammankomster, så föreningarna fick boka sig ett år i förväg för att vara säkra på att få hyra bygdegården. Riksteatern och bygdegårdsteatern spelade flera gånger om året för i förväg utsålda hus. Många av dåtidens stora har spelat i bygdegården, som till exempel Inga Gill. Folkbildningskurserna var mycket populära och det var nästan fullsatt i början. De flesta högtidsdagar firades också i bygdegården och intresset lever kvar än i dag, även om många föreningar fått egna lokaler.

Under årens lopp har lokalerna byggts ut, ändrats och moderniserats och arbetet med detta fortsätter.

Gamla Skepplanda kommun hade sina styrelsemöten till en början i bygdegården och ett av smårummen hyste biblioteket. Dåvarande Skepplanda kommun stötte föreningen ekonomiskt, vilket även nuvarande Ale kommun gör.

1994 omvandlades Skepplanda bygdegårdsförening från ekonomisk andelsförening till ideell förening, med namnet

Skepplanda sockens bygdegårdsförening.

Vi är i dagens läge beroende av medlemsavgifter (100:-/år) och bidrag, då hyresintäkterna inte täcker driftkostnaderna.