Vid en biskopsvisitation 1832 fann biskopen W Faxe att det var angeläget att förbättra skolinrättningarna som befanns vara i ett mindre ordnat skick. Ett första steg blev att utse en skolemästare och valet föll på Jöns Nilsson från Bolestad. Uppdraget var att han skulle hålla skola under 6 veckor omgångsvis i varje by under frälset.
År 1846 beslutade sockenstämman att ett skolhus skulle byggas i Gråmanstorp. Ursprungligen var det en lång och låg träbyggnad som låg utmed vägen mellan Gråmanstorp och Klippan. Skolgården anlades på norra sidan om huset. Byggmästaren C Hammarlund antogs för uppförandet av skolan som byggdes av korsvirke av ek och råsten i ytterväggar. Byggkostnaden uppgick till 1 129 riksdaler. På grund av skolans blåsiga läge lät man redan 1857 klä fasaden med bräder av fur.
År 1847 annonserades tjänsten som skolemästare ut. Den enda sökande Pehr Påhlsson hade inte någon lärarexamen men valdes likväl. Han var född den 11 juli 1817 i Mörrum och gifte sig 1848 med Carolina Melin f 16 juni 1818 i Onslunda. Under tiden i Gråmanstorp föddes tre barn, Magnus Oscar f 14 april 1849, Hilma Lydia f 3 november 1850 och Marie Eufemina f 28 april 1853. Familjen flyttade 1854 till Nättraby.
Efterträdare till Pehr Påhlsson blev folkskolläraren Jöns Bengtsson Handberg som tjänstgjorde under åren 1855 – 1861. Han var född 30 april 1819 i Jonstorp och gift med Kjersti Bengtsdotter f 16 januari 1810 från Björnekulla. Jöns beviljades avsked från sin tjänst från den 11 maj 1861 på grund av försvagad hälsa. Han fick en lättare tjänst på annan ort.
År 1859 inrättades roteskolor för småbarnsundervisningen i 6 rotar. Två lärare anställdes och föräldrarna (åboarna) var skyldiga att anskaffa skolrum vardera en vecka samt att föda och logera skolläraren.
Efterträdare till Jöns Bengtsson Handberg blev folkskolläraren Måns Svensson Askeroth. Han kom till Gråmanstorp 1861 från Östra Ljungby där han vikarierat som lärare. Han kom att stanna kvar till 1891. Hans hustru Petronella Mattisson, f 1836 d 1922, var dotter till Mattis Persson på Åby nr 7. Dottern Frid föddes 1870.
År 1862 hade nya kommunallagar införts som innebar att prästens och säteriets makt minskades. Fasta lokaler för småbarnsundervisningen skaffades 1868. Gråmanstorps skola elevantal uppgick 1869 till 150 stycken. Skolan behövde byggas till så 1873 förlängdes den med 5 – 6 m. Tillbyggnaden innehöll ytterligare ett skolrum samt ett rum och kök för lärare. Kostnaden uppgick till 1 995 riksdaler.
En biträdande lärare anställdes 1872. Tjänsten gick till Nils Peter Petersson f 1842 i Höja. Han var gift med Helena Persson f 1844 i Björnekulla. Tillsammans fick de barnen Alma Christina f 1880 och Olga Johanna f 1883. Nils Peters efterträdare blev Lärarinnan Gerda Sandberg f 13 augusti 1864 i Råda, d 1941. Hon var en ung sportig flicka som tillika var en duktig skridskoåkare. År 1892 gifte hon sig med Askerots efterträdare, folkskollärare Anders Rylén som anställts 8 november 1887 som vikarierande lärare. Anders var född 1 september 1864 i Trelleborg d 1949. De fick en son (Gunnar) tillsammans som dog vid 10 års ålder.
Småskolor inrättades 1887 i Gråmanstorp, Rösa, Smålarp och Ugglarp. De upphörde 1930 och barnen flyttades till Gråmanstorps skola. De övriga byggnaderna såldes och är idag privatbostäder.
Ur skolrådsprotokollet från den 23 september 1889 kunde man läsa följande ”Förleden söndag blev återigen för 3: dje gången fönsterrutor sönderslagna i lärarens rum i Gråmanstorps skola. Denna gång 10 – 11 rutor. Beslöts anmäla till kronofogden och även påtala oväsendet söndagskvällar å vägen mellan Klippan – Åby – Gråmanstorp – Rösa av ungdomar på väg hem från danskvällarna vid Pappersbruket.”
Under åren 1900 – 1901 kontrakterades byggmästare Hallenborg för en tillbyggnad i vinkel med den befintliga skolan vilket är den byggnad som idag är bygdegården. Byggnaden uppfördes i tegel från Vittinge tegelbruk. Kostnad för tillbyggnaden blev 9 376 kr.
Lärarinnan Klara Nykvist f 10 oktober 1894 i Visseltofta tog hand om klasserna 3 – 4 under åren 1921 – 1938. Därefter undervisade hon i Klippans skola.
Folkskollärare Algot Hannrup f 26 juli 1903 kom till Gråmanstorp nyårsafton 1924. Han gifte sig med Ebba Andersson f 1905 i Fjälkinge. De båda barnen Torsten f 1933 och Lars f 1937 föddes i Gråmanstorp. Algot uppehöll lärartjänsten till 1938 då folkskolan lades ner och läraren flyttades till Klippan. Efter det var det endast småskola i Gråmanstorp men även den upphörde 1964 och efter det fick barnen åka skolskjuts till Klippan.
År 1953 köpte byggmästaren Sture Ring ”Långkatekesen” av kommunen för 6 000 kr. Han sålde den vidare till en driftig kvinna vid namn Astrid Lindqvist. Hennes plan var att bygga upp längan på Vårhallarna vid Simrishamn och starta en kaffeservering, men bygglovsansökan avslogs. År 1956 fick däremot Astrid möjligheten att arrendera en bit mark på Stenshuvud, där den fina rödvita korsvirkeslängan restes i stället. Där öppnade hon dörrarna till sin älskade ”Kaffestugan Annorlunda” och många är de kannor med kaffe som bryggts och serverats sedan dess. Transporten av byggnaden till Österlen ombesörjdes av Gråmanstorpsbon och åkaren Erving Ericsson. Hans son Christer ingår i den nuvarande styrelsen för Gråmanstorps Bygdegård.
Algot Hannrup lämnar 1967 läraryrket efter 42 år samtidigt som skolan omändras till Gråmanstorps Bygdegård.