Bakgrundsbild

Bygdebolag

Bygdegården är ofta en aktör som verkar för att hitta lösningar när lokalsamhället hotas av försämringar och nedläggningar. Det kan det vara svårt att driva utvecklingen enskilt, eller utifrån ideell föreningsstruktur. När utvecklingsbehovet är starkt och det finns ett lokalt engagemang som vill driva utveckling kan bygdebolag vara en form för att samordna och växla upp krafterna.

I många områden försämras service, skolorna läggs ner och den lokala butiken är hotad. Förändringar som skapar en negativ spiral där det kan vara svårt att vara en attraktiv bygd som bibehåller sin utveckling. Intresset och engagemanget kan vara starkt för att ta egen kontroll över sin utveckling i bygden. Genom att starta bygdebolag har många lokalsamhällen aktivt arbetat för att skapa och driva lokala alternativ som bidrar till en levande bygd. Renovera bostäder för att få barnfamiljer att flytta in, driva pubar och restauranger, skolor och lanthandel – det finns många bygder att inspireras av.

Vad är ett bygdebolag?

Det som definieras som bygdebolag kan ha varierande former, och kan vara en ekonomisk- eller ideell förening, eller till exempel aktiebolag. Ofta drivs många som aktiebolag SVB med begränsad vinstutdelning, och ägs av en ideell förening eller flera aktörer som gått samman. Bygden med föreningar, företagare och privatpersoner är ofta delägare och medlemmar, genom att kunna köpa andelar.

Hur kan bygdebolag startas?

Det kan det se ut såhär: en ideell förening startar ett aktiebolag, där föreningen är majoritetsägare, för att på ett demokratiskt och ekonomisk hållbart sätt utveckla sin bygd. Föreningen kan då agera huvudägare genom innehav av A-aktier, tillsammans med övriga aktieägare som innehar B-aktier. Föreningen bedriver ideell verksamhet, bolaget bedriver kommersiell verksamhet genom att utföra tjänster eller äga egendom (inom bygden).

Hur det insamlade kapitalet ska användas beslutas i samråd mellan ägare och investerare. Syftet är att det tjänar bygden på olika sätt, och ökar dess värde. Det kan göras genom att skapa arbetstillfällen, utveckla nya affärsidéer eller affärsområden genom de möjligheter som bygden ger. Bygdebolagen har inte som uppgift att konkurrera med lokalt företagande, utan förstärka lokal utveckling-  genom att exempelvis driva projekt eller genom fastighetsägande.

SVB står för särskild vinstutdelningsbegränsning och inom den formen SVB återinvesteras eventuell vinst i bolagets verksamhet. Begränsad vinstutdelning är inskriven i bolagsordningen för att man i framtiden inte skall kunna ta stora utdelningar.

Beprövad form när lokal utveckling kräver investeringar och ägande

Bygdebolag har visat sig vara en bra väg för att jobba bredare och tvärsektoriellt med lokal utveckling i en bygd, genom att det bidrar till en gemenskap och samstämdhet inom bygden. Bygden är affärsidén, det är det värdet och den attraktiviteten som bolaget arbetar för att öka- genom det kan andra värden ökas såsom fastigheter eller verksamheter.

Genom att aktieägarna bor och verkar i bygden, tjänster och investeringar ligger inom  bygden, finns incitament för att stötta bolaget på olika sätt. Det ger också utrymme för bygden att testa nya affärsidéer och verksamheter.

Det finns flera bygdebolag i Sverige, till exempel i Röstånga, Flyinge, Oxsätra Åkerlänna, Stjärnsund och Docksta.

Bygdegården Åkerlänna är en av aktörerna som startade Oxätra Åkerlänna Utveckling AB, ett bygdebolag som tog över lanthandeln och macken, som arbetar för bredbandsutbyggnad och mycket mer.

För mer information:

Flyinge bygdegemenskap: fbgab.se/om-fbgab/ett-bygdebolag-bildas/
Stjärnsunds bygdebolag: xn--stjrnsund-x2a.nu/bygdebolag/
Röstånga Utvecklings AB: ruab.org/bakgrund

För mer information kontakta

Verksamhetsutvecklare organisation och landsbygd

Sofia Ohlsson

070-440 89 42

sofia.ohlsson@bygdegardarna.se