Till Riksförbundet
Gå till distrikt

Gamla brandstationen uthus till Hagaberg

Uthuset till Hagaberg blev på 1940-talet Hästholmens första brandstation. Beslut om inredning av lokalen fattades av styrelsen för Västra Tollstad kommunala brandkår den 7 september 1939. Dessförinnan var huset hållstall åt gästgivaregården. Hästarna fick stanna här tills ryttaren var tillbaka på sin hemfärd igen. Redan den 30 november 1937 fanns enligt ett protokoll en frivillig kommunal brandkår i Hästholmen. Västergårdens ägare, Karl August Petersson, en mycket aktad och känd person i samhället, var en av drivkrafterna vid dess till tillkomst och blev också dess förste ordförande. Före 1937 fanns Hästholmens frivilliga brandkår. I den frivilliga brandkåren engagerades intresserade personer som bodde och arbetade i Hästholmen. De var indelade i tre grupper, som hade jour var tredje vecka. Under många år var David Johansson brandchef. Utrustningen var en gammal lastbil där flaket bytts ut mot längsgående bänkar typ remmalag. Till den kunde man koppla en bogserspruta. ”Brandbilen” var placerad i uthuset. Härifrån gjordes också brandlarm och hit skulle brandmännen infinna sig. Brandlarm gick så till att den som upptäckte larmorsak själv eller via bud så snabbt som möjligt förflyttade sig till brandstation. Där fanns utanpå ena väggen ett skåp med glasruta och inuti ett signalhorn. Det gällde för ”larmaren” att slå ut fönsterrutan och blåsa i hornet. Brandkårsfolket hade då att snabbt ta sig till brandstationen. Den personliga utrustning man förvarade hemma (hjälm, brandkläder osv) fick man i regel ta i famnen. Det viktigaste medlet för brandsläckning, vatten, var ofta ett problem. I tätorten fanns inga brandposter och brandbilen/motorsprutan hade inga vattentankar. Man fick skaffa vatten från brunnar, sjöar och vattendrag och ofta ”hinka” det fram till eldhärden. Motorsprutan kunde användas om vatten fanns på ”slangavstånd”. Den frivilliga brandkårens huvuduppgift var att på bästa möjliga sätt släcka bränder. Kommunen utövade dessutom förebyggande verksamhet genom att utse personer som utförde regelbunden brandsyn i privata fastigheter och andra byggnader. Man kontrollerade spisar, kakelugnar, andra eldstäder, brandstegar och att fungerande brandspruta fanns. En ny och modern brandstation byggdes 1955 i Hästholmen av dåvarande Alvastra kommun. Den gamla brandbilen skrotades och ersattes av en modernare. Brandkåren var fortfarande frivillig och arbetade i princip på samma sätt som tidigare men med bättre resurser. Det gamla sättet att utlösa brandlarm med en hornsignal ersattes med en sirén på stationstaket som sattes i funktion genom en tryckknapp i ett brandskåp på marknivå utanför garageportarna. I början av 70-talet centraliserades hela verksamheten till brandstationen i Ödeshögs centralort.

Hästholmen Västergård 2:10

Tomten avstyckades från Västergården i juli 1921. Marken köptes av Gerhard Johansson. Köpeskillingen var 550 kr. Han lät bygga huset Alviken.

7830 kvm. Trä. Tre rum, ett kök, en hall, källare. El trägård anlagd 1923. Restaurerat och handikappanpassat på 90-talet. I början av 20-talet har det varit båtbyggeri här.

Ingenjör Bergkvist köpte fastigheten i juni 1924 för 10 000 kr. 1933 sålde Bergkvist huset för 7 500 kr till fd stationskarl Carl J.E. Karlsson och hans hustru Maria Sofia Karlsson. Under några år hyrde familjen Kullander (Kula) fastig-heten. 1955 köpte Artur, Maj och Dorthy Flisbäck Alviken för 18 000 kr.

Ingenjör Bergkvist hade en trattgrammofon, som han spelade på så att hela Hästholmen fick höra. Han kunde trolla också vilket han gjorde på Västergårdens Brandkårsfester. Han hade hushållerska som hette Hulda.

1978 köpte Hans och Britta Jansson från Borensberg huset. Hans arbetade på Zandapannor och använde bl a Alviken till att illustrera handboken ”Att lägga tak”. Detta var i början av 1980-talet. Därefter köpte Karl-Gustav Nilsson och Tommy Kjellström fastigheten. De sålde huset 1999 till nuvarande ägare Eva Torenfält-Karlsson och Hans Karlsson.

Länsmuseets inventering 1983 

Bostadshus i en och en halv våning klätt med gulmålad stående fasspontpanel med vita knutar och omfattningar. Naturstensgrund. Brutet tak med ött tvåkupstegel. Brunlaserade tvåluftsfönster med spröjs.

Gäststuga klädd med gulmålad lockpanel med vita knutar och omfattningar. Naturstensgrund. Sadeltak belagt med rött tvåkupigt tegel. Vita tvåluftsfönster med spröjs. Brun dörr. Garage tillbyggnad i norra delen av av huset.

Uthus klätt med faluröd locklistpanel med vita knutar och omfattningar. Naturstensgrund. Sadeltak belagt med rött tvåkupigt tegel. Vita spröjsade fönster. Bruna plankdörrar.

Trädgård: Lövträd, fruktträd.

Hästholmens bygdegårdsförening och byalag sommaren 2020

 

Information om cookies

Bygdegårdarna och dess undersidor använder ibland cookies för att underlätta ditt besök på vår hemsida. Om du inte vill att vi lagrar cookies på datorn kan du stänga av detta i inställningarna för din webbläsare. Du kan läsa mer på minacookies.se